Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 17. 1820.
SCOCKH©2LMS courier.
Måndagen den 28 Februari.
Sine ira, sttulio et melu.
KYRKOLAGFAREN HET.
Af trycket har utkommit: Likheten och
skillnaden mellan Apostelen Pauli
lära och Doclor Luthers system om
Gerningar, Pro och Lättfärdighet,
eller Rättegångshandlingar i
Tryckfrihetsmålet : Christelig undersökning
öfver Apostelen Pauli lära om
lagens gerningar y om Tro och
Rättfärdighet, jemte vänlig adress til det
aktningsvärda Evangeliska
Sällskapet och dess vänner, af Joh. Ty beck.
Stockholm Hasggström 1820.
^Tryckfrihetsmålet, hvarom fråga ar,
heter naturligtvis icke sjelft Christelig
undersökning etc., utan det handlar om en
skrift af Hr T. kallad Christelig
undersökning etc. Detta tryckfrihetsmål är det
sista, som hittils förevarit angående Hr
Tybecks religions-skrifter. Det anställdes
i slutet af sistl. Mars månad vid
Stockholms Norra Förstads östra
Kämners-Rätt, och slöts, enligt Kongl. Svea
Hof-Rätts utslag den 0.0 Dec , sålunda, at
sedan den af parterne, jemlikt
Tryckfri-hets-förordningens aj föreskrift, utsedde
Jury eller Nämnd med Nej besvarat
frågan, huruvida skriften vore brottslig efter
a) Kongl. Hof- Rätten kallar denna Grandlag
Kongl. Trychfnfiets-forordningen. Orsaken,
hvarfore den ej bör lå kallas, ir dess
egenskap af Grundlag.
det af åklagaren åberopade lagrum,
förklarades skriftens författare icke kumia
fållas til det yrkade ansvaret, qvarstaden
å skriften uphäfdes, och ersättning til
den anklagade för rättegångskostnaden
afslogs.
En granskning af anfalls- och
försvarsskalen i denna rättegång kan icke
vara vår afsigt; och den kan ej heller
anställas på någon fullständig grund, då
icke alla åklagarens anföranden äro
meddelade. Blott det anmärka vi, at här är
förnämligast tvistadt öfver sjelfva
troslärorna, och föga öfver den egentliga
frågan, om författarens meningar, sanna
eller falska, vore straffbara. At dessa
meningar strida emot vedertagna dogmer,
det har förf. aldrig sökt förneka. Han
har tvertoin ställt i fråga sjelfva
dogmerna, erbudit sig at bevisa sina meningar,
och utmanat, hvem som helst, til
vederläggning och til bevisning, at han
framställt någon sats, som stridde emot den
heliga Skrift.
Här är således icke fråga om
gudlöshet eller förnekelse af all uppenbarad
religion. Frågan är, både här och i de
flesta af Hr T:s religionsskrifter,
förnämligast om två hufvudläror: Treenigheten
i Gudomen och den rättfärdiggörande
tron. Hr T. nekar tre personer af
evighet och trons kraft at ensam
rättfärdig-göra. Han gör ej heller någon hemlighet
af sina mystiska begrepp om Frälsarens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
