Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mandormanammelse och Hans
mensklig-hets förherrligande eller ötvergång til
Gu-rlom, om andeverldens inflytelse på den
kroppsJiga verlden o. s. v.
Äger nu Herr T. rätt at i dessa,
liksom i alla andra ämnen, bevisa hvad han
kan, vederläggas endast med skäl, och
iifven ostraffaclt irra sig, så långe han
icke hädar eller upmanar til förakt lör
någon religion eller någon lag? — Se der
den fråga, hvaröfver de edsvurne i lians
rättegång dömt. Endast ur denna
syn-uHkt skola vi betrakta saken, då vi
ut-edju oss ät från den förnyade
påminnelse, som den anmälta skriften gifvit
om en ryktbar män, få hämta anledning
til några betraktelser öfver de följder,
80m uenna mannens nit om sin religion
;haft för’ honom sjelf, jemte det vi
föran-låtas at yttra några tankar om den
un-dersökningsfrihet i religionsmål, som våra
lagar niedgifva.
1 den mån en sann religionslära Kr
vigtid för inenniskorna, måst$ det också
vara vigtigt, at undersökningarne öfver
religionen Kro fria. Befalla oss at stanna
vid de begrepp, som af ålder varit
antagna, ar ar lörbjuda oss tanka, d. v.,s.
förbjuda oss a t veta, hvad vi tro. Ingen
annan ktinskapsgren Kr på detta sätt
til-fetängd^ör oss. Skola då alla andra
kuii-*kaper utbildas och vexa förbi
religiom-unjyshmgett, på det denna ensam må
blifva föraktad, såsom rå1, vanvårdad,
otil-gänglig för ljuset?, Det vgrö en svår
beskyllning mot vår uplysning.
Huru litet man må vara tilgifven
någon viss trosbekännelse; måste dock
tvif-velsdtan ’hvar och en, som ömmar för
frihet och tankefrihet, vara öm äfven om
religionstänkarens frihet, och om
yttranderätten, när den rörer det heligaste
bland alla menskliga föremål, det eviga,
så väl som när den angår jordiska
rättigheter och fördelar. Allt hvad religionen
30 - / i O
kan få al filosofien, och allt hvad denna
kan lä tilbaka af religionen, måste
ofelbart vara én vinst för dem bégge. För
deLta ändamål borde de begge odlas med
lika nit; och om den skarpsinnige
arbetaren i Herrans vingård är mera sällsynt;
så borde frukten af hans mödor icke
Ya-ra desto mindre välkommen.
Framför allt är det angeläget, at hvåd
lagarne lofva oss, får, i detta sår väl som
i andra fall , komma oss til godo. Allt
bekymmer om renlärighet måste förvisas
til samma stridsfält, der renlärigheten
an-gripes, i fall lagarne lemnat Juli frihet
at undersöka all läras grunder. Detta är
nödigt för lagens helgd, hvilken är större
än alla lärosatsers. Och det kan ej vara
mindre fördelaktigt för det verkliga stora
ändamålet, religionens lyckliga inilytelse
på menniskornas lefnad.
Et kufvadt förnuft är icke det, som
förbättrar viljan; och hvarje förvänd
fattning af en troslära har alltid någon
oundviklig verkan på den vilja, som bor i
den troendes bröst. Ljusets förening myd
värma är naturens eviga lag; och hvacf
som renar förståndet, måste v;il i allmänhet
äfven rena hjertat — de enskilda
undantagen må vara huru många som helst.
Jem-törelsevis torde man lå antaga, at de
nro hvarken flera eller vigtigare, än de
värmelösa skenen i nat.uren äro emot de
stora allmänna källorna til ljuset, hvilka
älven aro värmans ursprung i solen och
elden.
Och hvad frihet lemnar oss då lagen
at öfva våra lörståndsgåfvor i dessa
högsta af alla tankeämnen och söka allt det
ljus, som deri kan blifva de dödligas
lott ? Tryckfrihers -förordningen är det,
som måste rådfi ågas’. Den förbjuder i 3 g.
1:0 hätlelse mot Gud, 2;o lörnekelse af
en Gud och et lit efter detta, eller af
den rena evangeliska läran, 3:o gäckeri
af den allmänna gudujensten, Guds Ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
