- Project Runeberg -  Stockholms Courier / N:o 1-104 1820 /
254

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

slnladt under skygd af Preussiska :agarne
samt af personer, hvilka då voro Preussiske
Undersåtare, linner Kongl. Maj:l, alt samma
aftal och den derpå grundade Skuldsedel,
hvarå handräckning till betalning nn är
äskad, bör till vilkor och verkan betragtas
efter nämnde lagar; till följe hvaraf och
då svaranden icke gittat bestrida , hvad å
sökande sidan velat styrkas, att tiden för
fordringars utsökande enskilde personer
imel-lan i Konungariket Preussen icke löper till
ända förr än Trettio år efter hvarje
fordrans tillkomst, alltså och emedan denna
tid ännu icke iörflutit, då Svaranden hos
Nedre Borg-Rätten blifvit för sitt år 1791
till Miihleu-Meisler Koeppen i Rheinsberg
utgifne Skuldebref lagsökt, pröfvar Kongl.
Maj:t i Nåder rättvist, att, med
upphäfvan-de af Öfre Borg-Rättens ölverklagade Dom,
förklara svaranden skyldig, att med Två
hundrade Riksdaler Preussisk courant samt
utläst ränta derå efter fem procent om året
irån Skuldsedlen» dato till betalning sker,
genast infria ofvanberörde förskrifning, och
det antingen med goda växlar i nämnde
mynt eller ock med Svenskt Bankomynt
efter den cours, som vid betalningens
erläggande gäller; och vart^r, vid sådan
sakens utgång, Rättegångskostnaden parterne
emellan quitiad. Det vederbörande halva
att ställa sig till underdånig efterrättelse»

CARL JOHAN.

H. Wachtmeister.

UTLÄNDSKA NYHETER.

Spanien. Oro licrrskar i flera delar of
Riket, i synnerhet i Cadiz och Gallicien,
Förloppet i Cadiz var i Lorrthet följande. D. 9 Mars,
då Freyre kom frän P. S:a Maria till Cadiz,
omringades han af cn stor folkmängd och ropade:
’’Codiz’s stad! jag ar kommen att upprätta din
förfoltuing.” KJ. 4 förkunnade han, att följande

dagen kl. 10 skulle ronstitutiouena sten uppresas
på S’ Antonio torget. Alla ropade: ”nu, nu!’’
DS syntes han gifva efter, tog boken ur fickan,
kysste henne och ropade: ”Nå väl; eden är
af-Jagd; högtidligheterna i morgon!” I detsamma
höjdes en flagga med inskrift: ”lefve
conslitutio-nen 01 h Freyre vår befriare.” lian begärde den
försäkran, att hämnd ej skulle öfvas mot någon.
Folket ropade: ’T fria hjertan bor intet svek; allt
är förlåtet!’ Derpå Spnades fängelset och
castel-let och fångarna utsläpptes; staden illuminerades
hela natten. D. 10 utkom befallning att ntsira
husen. Municipalitetet skulle bilda en
procession till constitutionens förkunnande och staden
illumineras tre nätter. Stenen uppsattes midt på
torget; Quiroga och hans stab inbjöds och en
mängd invånare tågade till landtporten, för att
emottaga Leonska arméen. Den väntade timman
(kl. 10) slog och trupparne 2. ä 3ooo man,
bestående af corpserue ’’Guyas’’ (vägvisare) och
’’Léaltad,’’ en i Januari af sjöfolk och allt slags
slödder sammanrafsad hop , begynte skjuta pl
folket. Freyre och Campana gingo i spitseu för
dem (en handling, som man icke kan
förkla-ia , då man icke antager hans förklaring, att
han gjort det blott för att kunna styra
soldaterna. Mau påstod sig hafva sett honom elda de
anfallande). Förloppet med trnpparnas
tillbakadrif-vande till sina baracker är redan berättadt.
Folket, i förening med en hop militär, höll
vSlds-verkarne belägrade i de boinbfria barackerna.
Andra berättelser låta något olika i vissa detaljer;
men hufvudsaken ar densamma. — Enligt bref irån
Cadiz af d. 14, utrusade trupparne först kl. 11
ur sina qvarter, ropade: viva el Rey! muerala
constitucion (lefve Konungen! dö constitutionen!”)
sköto först i luften, men begynte mord och
plundring , sedan de på Antonio-torgct uppresta
ställningar voro nediifna. Allt bör tillskrifvas Freyres
vacklande uppförande, och trupparnas vägran att
proclamcra constitutionen , innau Konungen antagit
henne. Sedan detta skett, sökte man
ailägsnagarnisonen ur staden, och hoppades, att lugnet kunde
återställas och proclameraudet gå för sig. Redaa
vågade man sig ut till Leon och lefdc rätt
broderligt med trupparna der. Officerare derifrån
bade d. 10 kommit till Ca*z, for att göra Freyre
sin uppvaktning, och af honom med passförsedde

återrest ___ D. i3 förklarade Stadsrådet (Ayunta-

roieiUo) sig permanent*, till dess alla truppar
Icin-nat staden, dl, eiter inbemtande af Kongl. Maj:ts
befallning, constitutionen skulle proclamcras. Vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:26:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1820/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free