Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ciet vid Riksmöten upträda: Dessa: föremål
aro för <le öfriga samhällsklasserna lika
dyrbara och heliga, och stå i öfrigt under ett
Jiögro skydd än menniskors. Våra häfder
bära ock det ojäraktigaste vittnesbörd därom,,
att försvaret af egna privilegier varit
etihuf-vudsakligt föremål för prestterskapets
bemö>-danden och verksamhet umlér riksdagarne.
Men dessa privilegier hafva ej varit
andeliga, ulan däremot angått ganska verldsliga
ting, nemligen presterskapcts^ löningsvilkor
•ch andra, ej; ideala, utan högst reella
förmåner.
Det’är likväl förnuftsvidrigt,
att’prester-skåpet, som ej kan betraktas annorledes än
såsom en’ Corporation af vissa Statens
ein-betsmäh’, skall, under skydd al" privilegier,
genom ett oemotståndligt vela kunna.
betaga Stalen rättigheten att förordna-om deras,,
likasom om< alla1 andra embetsmäns
förhållanden till Staten..
Således kunde medRidöérskapetoch A—
déln förenas de representanter lör
prester-skapet.. Universiteten och
Vetenskaps-Akademien-, hvilka Constitutions-Utskottet
ansett böra utgöra ett’ särskildt slåuch
Då; man besinnar, att de fleste
Rid-derskapets ocli Adelns ledamöter, såsom
»ielfve jordägare,., mi äga ett gemensamt’
interesse med bondeståndet, och att„ äfven
nud (kn föreslagna föreningen af andra
näringsidkare med i lort des tån det,, det skall
hända, att i; (fet således sammansatta: nyai
stånd, jordbruksnepresentanternes antal skalf
öfversliga de öf riges; så kan man ock göra
sig fullkomligen försäkrad,, att, däFestdenu:
varande lyra. stånd reduceras till tvanne
och. de hittills orepresenterade i dem
inför-liivas, det allmännas interesse skall, segra
ölver enskildes..
Dv.-n al sakernas behandling i fyra
särskilda stånd löranledda mångfaldighet a;
former,. den däraf. förorsakade tidsuldrägt medt
deras afgÖranrle, svårigheten^om ej
omöjligheten, att erhålla något säkert resul tat, dessa
med flera olägenheter skola genom- den
föreslagna reformen försvinna, och
Regeringsformen samt Riksdagsordningen, som nu
utgöra ett vidlyftigt studium och innehålla
ämnen för mera klyftiga än gagnande
dis-cussioner om det formella,, skola, kunna i
märklig mån förenklas.
De närmare bestämmelserna, angående
grunderna för representanters- intagande
i endera af de tvänne hufvudklasserna,
hvar-af den ena må benämnas öfverhns och (len
andra. Underhus,. eller ock (för alt
undvika hvarje term, som skulle medföra
föreställning om den ena i lagstiftningen
deltagande corpsens underlägsenhet , mindre
värde eller, subordination- under den andra)
Farstu och’ Andra Kammaren, eller
erhålla hvilken annan, benämning, som må
finnas tjenligare, kunna,, med- begagnande
af de statistiska upgifter, som
Constilutions-Utskottet halt att tillgå,, lätteligen upgöras.
Härvid förutsätles likväl", att
Bondeståndet skall kunna uplysas och öfvertygas
därom,; att dét ej. kan förlora något, utan
snarare vinna mycket genom uptagande i
sin klass af cj allenast jordägande
Ståndspersoner, utan ock af Borgarne och de
öfriga näringsidkare,, som anses böra i
representationen deltaga *).
Delta blifver säkert en bland de svåraste
knutar att lösa. Den långa striden och vanan att
ge- dbn- ena- klassen beständigt i harnesk mot
(len and«-, har födt ett visst segt
misstroende , i synnerhet hos bonden, lian tror aldrig,
att den , som har knappar i råckcn , menar
ärligt med lionom_ Detta går så Ungt, att vid
sista Riksdhg Bondeståndet icke kunde liirlika
»ig med den tanken att uptaga säteri- eller
frälseägaro, om dc ock i allt annat vore
qtia-ldkerude som bönder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
