Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35 o
odling Uro ibland de kraftigaste
föreningsband emellan folkslag, så Ur ,också en
be-fästad skiljaktighet i dessa afseerulen etl det
säkraste medel alt för secler hålla folken
främmande fö r h varan dia. Meu en sådan
afsigt kan icke tänkas såsom grund för
underlåtande af ifrågasatte åtgärder, då
det Skandinaviska Statsförbundet t veri øm,
efter allt menskligt förutseende, måste
söka den tillförlitligaste borgen för sitt
framtida sjelfbestånd i en allt fastare och
fastare delarnes hopsmältning. _ Hvad ian
då ligga i vägen för det goda
ändamålet? __månne de närvarande fagarnes olik-
het i båda Riken? .Säkerligen icke, det Ur
just dessa lagar, som skola förändras. —
Eller kanske snarare .att nuancerne i
seder, klimat, näringsfång, o. d. skola fadet
ledsamma updraget alt paradera såsom
förevändningar till Sveriges och Norriges
lag-skilnad? — Hvad! en .och samma
rättsgrund skulle aga alldeles lika tillämpning
på en sträcka tangs efter liksgränsen .af
liela iöo mil i tiprr och söder, i så olika
klimat, under så olika polhöjd, .bland så
olika folkstammar som t. ex, Svenskar ,och
Lappar, med så serskilta seder, språk,
lynnen, näringsfång; men denna rättsgrund
skulle anses behöfva betydligt olika
tillämpas inom’rymden af några mil, ja inom
några stenkast öfver riksgränsen i öster och
vester 3 bland menniskor, som oaktadt de
ända tills våra dagar för det inesta haft
serskilt Öfyerhet, likväl alltid varit
förenade af en hufvjudsaklig öfverensstämmelse i
egenheter och natur-förmåner, af
personlig grannsämja .och enskilla .blodsband.
UTLÄNDSKA NYIIETER.
Sptmitn. Rjcf från Barcelona berätta odi den
ifver oeh bered villighet, hvajmed folket, ,b3de dar
.ocb,r. .tfijta jproyincer, låter inskrifva sig vid
mi-iicen, oon om den ovanliga moderation, lugn och
förstånd, som Jdubbariié visa: — jtonimgeri liar»
afskafiät de serskild# embetsman, som hadc
upsig-ten öfvqr ilertigens ; äf Tamamcs inkomster,
aU-denstund coustitutioneii icke erkänner några
privilegier; hvårföre Hertigens borgenärer finge göra
sina puspråk gällatiJe vid allmänna domstolarna,
iivSldill de förat icke varil berättigade. — De
afgifter, Jom förr vid tuilarna upourits för
iiiquitji-tjonens räkning och j dess namn, äro afskatfade,
äfven souv alla afgifter på böcker och kopparstick,
som införas. Skyjdighcten att, för flottans
be-liof, hembjuda kronan allt .timmer, är afskaffad,
i enlighet med .Cortes’s beslut; och bvar och ett
inträder i full dispositionsrätt öfver sina skogar.
Mina står i stark opposition mot klubben
i Pamplona. Journal de Debats berättar, att
lian, med cn hop officerare, som syntes beredde
att bruka sabdn, begifvit sig in i klubben; inen’
medborgarne drogo laddade pistoler ur fickorna,
hvilket bragte honom filt eftertanka.
JEn prest i JBiscaya har predikat mot
concti-tutionen, såsom oförenlig med christna religionen,1
.Genast gafs befallning om prestens häktaude; men’
ban flydde till 13 nyan ne.
Hcrt. af S. pernando skall bafvaäfven antagit
namnet Quiroga, .emedau ,kan härstammar frSn
den familien.
Gen. Cnpitainen i Arragonien, Marq. de La-
zan, som genom ett Kongl. deeret blifvit sfsatjt,’
blifver nu på sin ,plats, till följe af folkets .ofta.
.uprepade Önskan.
Frankrike. DS .utskotts-betänknndet d. ja.
Maji i Dep. Jfammaren framlades angående
Du-niouts petition mot cxceptionslagarna, fattade
Con-stant i tillfället att yttra sig öfver det oförsvarliga
sätt, h varpå Censuren utöfvades, b vars ändamål
Varit att ur tidningarne bannlysa skällsord och
per-sonaliteter, men som nu partiskt tillät
Ultras-bla-den att, med fördubblad styrka och i samma ton
som revolutions-bladen 1793, häri
fortfaraTi)äre-,mot tilläts icke att med den minsta rad vederlägga
dylika skamlösheter. Dessa blad hadc tillåtit sig att
till de skändligaste uprorsstiftare och mördare
räkna Depuleiade, Pairer och den forra
Krigsministern , för ett i Pairskammarcn hållet tal. Såsom
exempel anförde C. ur Gazette de France: att
Gravier dogen före sitt brott spisat med stora och
constanta (detta ord varcursift tryckt) liberala;
pr Quotidienne: att b ref, funna hos Gravier,
visade, att hau stått i correspondence tucd ,de ber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
