- Project Runeberg -  Stockholms Courier / N:o 1-104 1820 /
380

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”garne”. Åfven om man beviste, att
tolkningen icke- skett efter eget behag; skulle
man tilläfventyrs. ej; hindra förf. att kalla
rättigheten dertil! sjelftagen,. då den
nyttjas af någon,, som. icke är
Cbnsistorii-ledamot, och således, ej; har-annan rätt, än den
som tillkommer honom — enligt
Tryck-frihets-förordningen. Men hvad som måste
uptagas i räkningen,är tillvitelsen om.
”misstankars. väckande, att en motsatt mening
”om lagarnes förstånd och tillämpning
här-”ledt sig från den naturliga fördfel,, som
”åndelige skola äga i religionsfrihetens
af-”akaffånde”.. Yi åberopa,, hvad har blifvit
sagdt om osanningen N:o 7. Om
Bihangs-förf_ vid granskningens läsande kännt hos.
sig väckas några misstankar af omförraälte
beskaffenhet; så. hafva de ägt lielt andra
grunder än denna granskning. Måhansjelf
ransaka. sitt hjerta. Granskaren, tvår sina.
händer,, och tecknar- tillvitelsen, på listan,,
såsom.en grof, en-särdeles ansvarig osanning.

11), Osanning är det,, (sid. 9) att
Granskaren visat1 sig ”iilldeles. icke trogen de
”första orden, i sitt valspråk sine ira et
”studio” (utan väld- och: vrede)’. Han upr
manar alla och en hvar, att framvisa ett
enda ord i hans granskning, soin ger en.
skymt af befogenhet åt denua tillvitelse.
Han klagar sjelf icke öfver väld; hos sin
motståndare;, ty. kan: känner, alt väld är
vanmäktig mot sanningen,, så länge
sanningens iörfäktare kan tala fritt. Han-tror;,
atl ingen väld är större än upsåtlig lögn;,
och. älven, denna. må. gerna- rasa. emot-
honom, så länge allmänhetens, öra står öppet
alt höra hans försvar^ Han. tillåter sig
der-före inga beskyllningar _ lian,bevisar blott..
Om åter anfallen emot honom: ske på helt
annat sätt; oin då det. vackra valspråket
alldeles icke kommer i. fråga;, om- någon,
uppenbar hätskhet nyttjas, i- brist af
sanning och skäl; så är väl hvad som. minst

bör förundra honom, alt han sjelfblir
föremål för de beskyllningar om hätskhet och
ensidighet, dem han mot sin motståndare
ej velat tillåta sig. Den„ som fruktar att
beskyllas, skyndar att förekomma

Bredvid denna anmärkning bör ingetl
ting sägas om den på samma sida
förekommande anklagelsen,, alt granskaren ”med
”synnerlig flit sökt gifva saken en alltför
”mörk färg”. Denna anklagelse är så
lindrig, mot allt det öfriga,, och dess
osannfärdighet bevisas ej annorlunda, än med
genomläsande af granskarens hela artikel.

12) Osanningar det,, grof osanning,
(sid.,9 och 10), att grnnskaeen lörelagtsig
till uplösande dét problemet,, ”huru den.
”lära, som framställer meningar, alldeles,
”stridande emot hvad endast är och efter
”den heliga. Skrifts tydeliga innehåll kart
”för syndare vara. Evangelium, dock m&
”få. vara ren> evangelisk.” Granskaren liar
aldrig företagit sig att förfäkta Herr
Ty-becks omtvistade satser, eller något annat
theologiskt lärobegrepp-. Hati har tvertom
uttryckligen förklarat (St. C. sid; 154) sig
"icke påstå , att Herr T. ur detta Guds ord,
”soin han erkänt för den enda sanna
evan-”geliska läran , fulleligen bévisat alla de
”satser, han i sina tryckta skrifter och sina

”svar till Consistorium framställt’ __ utan<

”endast, att vi efter våra lagar bvarken äro
”skyldige eller berättigade att erkänna
nå-”gon menniskolära i Stället för dettaCuds
”Ord; att Hr. Ti således- äger rätt att
bevisa, om. och nar han kan, alla sina.
sat-"Sers. enligt derrheÖ; och att,, ä^ven om
”han ej kan det, han likväl icke blott
der-”fÖte är efter läg.underkastad något straff.”

__ ’’Yi saga icke” (fortfar han , och, detta

torde ej för ofta till. behjprtamfe uprepasj
”vi säga, icke, att de läror äro falska, som,
"våra symboliska bööker förklarat vara
en-’ligfti med den; heliga Skrift) men vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:26:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1820/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free