Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifolkslammarne till samhällsförening. Hvad
voro då dessa stora menniskor? Allesammans
lagstiftare. Voro väl de folk redan
bildade, hos hvilka deras lagstiftningar
infördes? Iläfderna säga: nej, de voro vilda
horder, som evigt skulle blifvit otillgängliga
för all bildning, om icke lagarne först
omskapat deras tillstånd.
Låt vara, säger man; men det
förhåller sig annorlunda nu. Fråga är om
vår tids europeiska samhällen. Bildningen
kan hafva gjort sitt inträde genom lagarne;
jnen nu mera bero lagarne af henne.
Utan tvifvel. Men beroendet är
ömsesidigt. I sakernas rätta ordning gå dock
Jagarne alltid förut. De, som stifta
lagarne, böra hafva en grad af bildning fram-
iör mängden af de öfriga ____ och då kom-
lagarne att hos denna mängd,
åtminstone i någon mån, cfø/za tankesätten. Det
nekas ej, alt det kan vara tvertom,
nem-Jigen att tänkesätten framskrida i uplysning
fortare än lagarne och således kunna till—
skrifva sig åtminstone ett inflytande på
dessas daning. Men man må ej beräkna
’detta såsom alldeles säkert. En makt i
samhället kan finnas, som tillbakahåller
bildningens verkan på lagarne; och deraf kan
den högst olyckliga föJjden upstå, att sjelfva
bildningens fortgång, i sin ordning, till—
takahålles af lagarne, och att, då allt,
som tvingas att stanna, måste gå
tillbaka , bildningens herrliga frukter efter hand
.förloras.
En lagstiftning i harmoni med tiden
och bildningen är deremot ofelbar i sina
verkningar. Så länge den går före, går
samhället rätt fram och ingen enda del
blir efter. Må vi decfpre lära oss att
värdera lagarne och inse, att bildningen
aldrig har sina frukter tryggade förr än hon
Öfvergått till lagstiftnings att sanning, och
rätt måste vara lag, innaa de kunna sägas
hafva en verklig tillvarelse i samhället, och
att, då bildning utan lagar är otänkbar,
är deremot bildningen en oundviklig
verkan af goda lagar.
Att Jagen och samhällsformen skyndar,
så fort den någonsin kan, till sin
fuilkom-ning och sörjer för alla bildningens behof,
utan att albida hennes framsteg, det är da
hvad som med trygghet må befrämjas,utan
fruktan, att det i något fall går för fort
ocli att någon mognad derlill brister.
Eller hvarföre skulle det väl nu vara mera
farligt att gå med starka steg, än det var
för Moses och Oden, som stiftade
djupsinniga lagar för halfdjur? Ar det först nu,
efter så många segrar öfver hinder af alla
slag, som det blifvit nöd vändigt ntl slå med
armarna i korss och ropa: ännu är tiden
ej kommen, folket icke moget?
När man, med vederläggnren, påslår,
att förbättring af ett samhälle, sådant joei
det Marockansko, ej är möjlig genom
revolution och införande af goda lagar; på
hvad sätt vill man då gå till vaga, för alt
åstadkomma ett sådant samhälles
förbättring? Tror den goda vederläggaren det vara
mindre omöjligt att under Kejsarens af Fetz
Marocco spira, ulan förändring i hans
de-spotiska regime, omskapa hans folk till ea
bildad nation, än alt genom afskudtlande
af hans ok bringa i verksamhet en bättre
samhällsordning och genom denna bilda ds
/örslafvado Marockan erne till bättre seder
och lefnadssätt? ijuru länge vHl
vederläggaren, att ett marockanskt Kejsare-valde
skall beslå, innan ^amhäliet under
detsamma vinner så mycken mognad oeh folket
så mycken bildning., som fordras för
irrfö-raude af ett bättre tillstånd? Eller vill lian,
alt alldeles, ingen utväg skall linnas
tillför-bättring af ett marockanskt samhälle? Sec
baa icke, att hvad det urå vara i Ma
rockan er nes seder och. karakler* som hindrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
