Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem aft njuta af en hällré statsförfattning,
så hafva dessa seder och denna karakter
blifvit danade under despotismen, och att
despotismens fortfarande således ej kan
utrota dem? —
Dock, hyarföre motsäga honom? Han
nekar ju ej den lyckliga verkan af goda
lagar och godo samhälls-författningar. Han
argumenterar emot ett vidunder, en dröm,
ett oting, som han säger beslå i
öfversall-ning af en engelsk eller amerikansk
konstitution, och hvars efterlefnad döck ^gör, att
republikanerna (i fall konstitutionen är den
engelska?) pålägga sig alldeles inga skatter,
liafva inga embetsmän, ingen kostsam
hof-hållning, ingen stående armé, göra hvad
de behaga och låta ej genera sig hvarken
al samvete eller religion, slå ihjäl de
christ-na och judarna, när det faller dem in,
bortröfva deras hustrur och döttrar, som
de inspärra i sina seraljer, bedraga och
preja hvarandra, ljuga, smäda och förtala
livarandra, äro fala till allt för penningar,
lefva i vällust, frosseri och djuriska luslar,
obekymrade om medlen eller följderna, äro
råa och okunniga, lika mycket som förr
o. s. v. Om detta är en målning af
Ma-rockanernes närvarande seder- så lyckas de
svårligen hafva något att förlora vid
antagande af hvad konstitution som helst —
ifall nemligen despotismen, som gjort dem
sådana, ej kan rädda dem. Aro de åter
bättre nu, men 6kulle blifva sådane genom
en engelsk eller amerikansk konstitution;
så vore det väl derföre, alt dessa
konstitutioner medföra dylika seder; och då bör
författaren påstå, att samma seder finnas
i liogland ocli det amerikanska land, hvars
konstitution hsn menar. När lian påstår
delta; då bör han få ett allmänt fribref
att, utan motsägelse af någon, påstå allt
livad han v il k
Vi åter tro, att om an Marockaneme
likna den målning, vederläggarcn updragit,
de dock ovilkorligen måste förbättras
genom införande ai en engelsk
statsförfattning, och än mer af en sådan, som mera
fullkomligt än den engelska framställer den
lagbundna och representativa monarkisk a
statsformen (engelsk republik är en
tillverkning af vederläggarens egen fantasi).
Denna statsform lägger nemligen, såsom bekant
är, tillräcklig makt i regeringens händer,
att göra lagarne verksama till utrotande nf
sådana hemseder, som vederläggaren
målar. Monarkens makt är sjcllständig; och
äfven om folket vore nog barbariskt eller
förderfvadt, all hata en sådan, af lagarne
kringgärdad makt, äfven otn folkets
representanter kunde få det infallet utt vilja lofva
ulan embetsmän, utan hol och armé, i
fullkomlig anarki, eller försätta sig i ett
samhällsiöst vildhets-tillstånd, skulle en
sådan vilja dock ej kunna verkställas, så
länge denna statsform funnes, hvilken
berättigar Monarken alt saga nej till ett dylikt
förslag. Och just genom en revolution,
som iiv.örde hos Marockanerne en så
beskaffad författning, tro vi derföre, att de
skulle kunna föras till bildning och politisk
välfärd, om annars despotismen och en
fanatisk religion icke förderivat dem till den
grad, att allt hopp om deras räddning är
försvunnet.
Den republikanska friheten deretnol
värdera vi på långt när icke så högt som
den monarkiska — och det äfven af
andra grunder, än att den icke duger till en
sådan omskapning al ett despotiskt
rege-ringssätt, som här var i fråga. Det är af
denna orsak, som vi finna oss forunlåtne
att laga parti emot läran om de mera
egentligt republikanska •f örfattningar, 6om
drifves i det andra goda tidningsbladet, på
hvilket vederläggaren öfvat sin
skarpainnig-ketj och påminoa vi dervid lörst veder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
