Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
endast i granna kläder, vagnar och
resenärer. Förbjud ingen att äga dessa, men
gör dem oskadliga, d. v. s. laga så, att
när folket ser den yttre herrligheten, det ieke
ropar: se der en hög Herre, utan: se där
en rik medborgare. Vänj menniskoma af med
den jargonen: jag är en så hög och bildadi
man (såsom du ser af mina kläder},
der-före vet jag mer än du. Lär alla, att den
som har rätt, får höja sin stämma och
bevisa, att han har rätt, utan annat
företräde å någon sida än skälens. Då skall
uplysning värderas och eftersträfvas, då
skall den allmänt vinnas. Den oinskränkta
rättigheten att yttra sig öfver alla ämnen
skall väcka begäret att hunna yttra sig.
Så länge friheten att tänka icke fins, fins
ej eller konsten att tänka ; man stadnar vid
det gamla Ryska ordspråket: ”sådant vet
endast Gud och Zaren.”
Man har sagt, att uplysn ing och
bildning äro oförenliga med de arbetande
klassernas yrke och lefnadssätt. Falskare sats
har aldrig funnits. Man har dömt af hvad
man hittills hört och sett. All ära bar
varit fästad vid ett tärande lefnadssätt. Har
en af den så kallade lägre hopen lått
bildning, så har han sträfvat dit, där ära och
befordran bott, föraktat den klass, hvarur
han kom, och ansett sig vanlottad, om han
varit tvungen att qvarblifva der. Detld
har gjort honom modfälld och duglös; men
i sjellva bildningen ligger ingen ting, soin
strider mot det arbetande lifvet.
Detta är rönet på den ena sidan. Man
berättar äfven, att länder finnas, der
bönderna läsa romaner; och man har gjort
den anmärkning, att dessa icke äro de
bästa bönder. Sådant är mer än troligt; ty
romaner och dylikt är icke blott ingen
uplysning,* utan tvertom ett hinder för sann
oplysning. Olyckan är just den, att rnnr*
oftast misstagit skuggan ocb utskununet af
uplysning för verkligheten. Äfven utom den
verkliga lärdomen finnes en mängd
allvarliga, men tilLika tillgängliga, kunskaper,
soro kunna skärpa tankekraft och vilja.
Vi återkomma till frågan, huruvida
det är nyttigt, att hela folkmassan bildas.
Man har påstått, att den deFigenom blefve
ohamlteriig. För liven»? För regeringarna.
Ja för regeringar, som anse sig existera
för sin egen skull, som bruka folken
endast till medel för sina afsigters
genom-drifvande, som räkna dem tusentals och
behandla dem såsom varor. För sådana
regeringar äro uplysta folk en pest, en
nagel i ögat. En regering dereroot, som
tror sig existera endast för folkets skull och
icke hafva något eget interesse, måste
älska ett uplyst folk , som med
upmärksam-het följer och med förstånd bedömer hvarje
dess steg. Då falska rykten och
orolig-hetsstiftare kunna hos ett rått folk blifva
farliga, äfven för den bästa regering; så kan
denrra deremot tryggt låta sådant ogräs växa
bland ett folk, som förstår döma om hvad
det ser. Dessa äro följderna af
uplysnin-gen. Och man har en gifven termometer
på en regerings egen uplysning och
tänkesätt : Hatar och fruktar hon en allmänt
spridd uplysning hos sitt folk, så äro
hennes hjerta och hufvud mörka.
Tryckfrihet. Då Europeerne först
besökte de så kallade vildarne i America och
på Söderhalsöarrie, narrade de till sig dem
och deras varor med glaspärlor, epikar
och leksaker, hvilkas värde frns endast
i okurnigheten. Så gjorde oek de
Europeiska Furstarna med sina undersåtare: de
skänkte dem tidtals så kallad tryckfrihet.
Namnet var grannt och glittrade på långt
håll; de enfaldiga menniskoma<harradeoch
trodde sig hafva fått en skatt; ty namnet
var ärtdock något. Men sakeu _ den
kände- de icke. De hade fått frihet, icke att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
