- Project Runeberg -  Stockholms Courier / N:o 1-104 1820 /
604

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mängden bor besfarnma penmngcmassan ,
hvilket ingalunda kan äga rum, så länge
endast metaller .utgöra mynt, och
lån-systemet går bredvid metall-systemet.
Oberäk-nadt det härigenom föranledda vacklande,
äro liera af hans tankar ljusa och läsvärda.

Andra kapitlet: Om en for jordbruket
menlig och tärande yppighet, vållad
måhända iifven genom några af de
anstalter, hvarigenom man vill befrämja det
samma, eller samhällets vähnagt, är fullt
af ädel hann öfver småsinnets pragtbegär,
öfver lättja och duglöshet. Mycket är
imed-lertid mera framkastadl än utredt. Man
hade önskat se Irisens verkliga
natur,orsaker och botemedel närmare utredda. Vissa
tankar hafva äfven i ifvern undfallit Förf.,
deri vi icke äro ense med honom. Pag. 4a
förekommer detta uttryck: ”Hvad skall väl
blifva af denna ungdom? Der åldren och
ståndsskilnaden icke mera aktas, är ett folk
i vådeligt stupande till sitt fall.” Den som
ifrar mot luxe, borde icke yrka
ståndsskilnaden, hvari hrxen har sin egentliga rot.
Om ståndsskilnad skall finnas, så är
åtminstone den, hvarotn vi fått begrepp i vårt
fädernesland, ingalunda att recormnendera.
Den uppenbarar sig hufvudsakligen just i
luxen-, och 6kulle, utan denna , icke hafva
den minsta grund att hvrla på. Luxen
måste, åtminstone till det mosta, vara det
samma som vällekiad; och då en är berättigad
dertill, men en annan, för ståndsskilnaden*
ski.ll, föllän kos derlör; då skall luxen föda,
ej blott sina vanliga onda filjner, utan
äfven ståndshat o-h split. Luxen har
förvissa ställningar i sam hälls! il vet blifvit
stadgad, ej blett genom bruket, utan oök ofta
genom lag. Djrhäf denna yttre, kitliga
skil-nad mellan medborgare-klasserna, och luxen
skall förlora sitt mägtigasje stöd.

(’Forts. e. a, g.)

UTLÄNDSKA NYHETER.

Frankrike. (Nyheterna gå till d. i dennei),
Ständigt nya arresteringar vid alla legioner. Dcsa
flyttas och marchera oupbörligt. Då
Menrthe-Legionen Jemnade Pari6 natten före d. 20, ulvrätts
6oldatcmc alla möbler urCasernen och visade den
gruiligastc förbittring. Pairernas utskott till
undersökning af complott-målet arbetar sned
förhören , och af de 46 personer, som cl. 29 Aug. von
arresterade, blcfvo åtta lösgifna. En stor mängj
Lar sedermera blifvit arresterad både i hiifvndstadtn
odi vid många legioner i provinserna. Chefen för
hela complotten, Cap. Nantil, har undkommit,
jemte ilere andra. En Officer vid General-stabra
har uptäckt hela planen, filan hade bland
soldaterne utspridt Ponapartes död Och ville
procla-mera hans son, för alt, som de sammansvurne
trodde , göra sig Österrike bevSget, filan är
allmänt förvånad öfver denna plan; ty
Bounaparte-ska partiet är högst obetydligt, och den unga
Napoleon befinner sig under Österrikiska Kcjsarcm
ögon, — Man utspridde, att ett blodigt slagsmil
i Paris ägt rum mel Jan de Sclnveitziska och
Franska garderna; men hela anledningen till ryktet
var, att en fuli Fransk soldat öfverföll en pa post
stående ScJiweilzare. -*■ Bcllart är återkommeu til
Paris; lians ärende till Brest var att utforska
allmänna sinnesstämningen. Hur han i B. blcf
bemött, är redan berättadt. Dep. Guilbem måste
använda hela sitt inflytande, för att skydda honom
mot värre misshandling. På kraitarnc anslogs, sl
snart han koin dit: ”Ney’s mördare fins inom
vira murar,”

Valen väntar man allmänt skola utfalla til!’de
liberalas fördel,

England. D. 29 Ang. DS, såsom förut u
berättadt, Drottningens ombud, på Lord
Liverpools motion, fingo tillstånd att när och huru
ot-ta som Jielst förhöra vittnena; var Lord ErskiiA
glad, att huset, sssoin Gilblns, går tiTIbakn , di. det
icke’kan göra något annat; livad som nu blifvit
boviljadt, var hvaiken mer eller mindre, än livad
man förut erbjudit, tUl ersättning för vitfneslisUg,
— .Sedan äiidlligen de - förberedande debatterns
voro slutade, examinerades uppassershan Krartr
af Brougham, i synnerhet om livad hon och li
runes man fatt för resan till EnglaiKl. — Det andre
vittnet, som hördes den dagen, hette Cianchi nch
var portvaktare vid värdshuset Gran Brctagna i
Venedig, Ilan hade sclt Prinec&san köpa den
om-talta guldkedjan .och hänga den om Bergamis Iiab,
JEn annan gång, då Prinsessan var i -Venedig, ha*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:26:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1820/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free