Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
jnen; för att blifva antagen där, måste man
liaflva en verklig vetenskaplig bildning i sin
sak. Inför blott samma fordran i de fffri-
ga verken____och det ofantliga tijloppet skall
upphöra.
Men, svarar man, den är ju införd. VilJ
man inträda t. ex. i Konungens Canlzli, så
fordras därtill examen i så många
vidlyftiga och svåra vetenskaper, att den icke
gärna kan presteras af barn eller idioter.
Endast historien, endast statistiken , endast
språkena o. s. v. fordra långt och
träget arbete. Hur är det då möjligt, att,
såsom man påstått, barn, utan huSrud eller
kunskaper, kunna skockas in i Cantzliet ?
__ Jo, det är möjligt på det sålt, att de
inträdande ynglingarna i allmänhet kunna
__ intet af allt hvad de borde kunna. Af
historien veta de några nakna årtal,
hvilket dock ar det minst vigliga, blotta
skelettet, of historiens studium; men i sjelfva
historiens anda hafva de icke det aldra
ringaste intiängt _ oc|i delta måste man
dock, om statsmannen eller medborgaren
skall hämta något ur vetenskapen. 1
statistiken veta de ziflror, som ullrycka longi-J
tnd, latitud, folknummer, quadratmil o. s. v,;
men frågar man dem om ländernas
verkliga beskaffenhet, oro folkens och staternas
tillstånd, om lagar och regeringssätt (det
vigtigaste, nästan det enda, som är af vigt
för statsmannen), så stå de’ stumma och
begripa knappast, hyarom frågan kr* 1
språken veta de jeinnt up nog, lör att i dag
drägligt skrifva en så kallad chria och i
morgon glömma alllsamman. Modersmålet är
det, som minst är kändt; ocb däfföre får
man ofta blygas och hissna ölver språkfel
i de skrifter, som utgå fråu Konungen eller
em be ta verk.
(Forts, c, a. g.)
, , # » # ■* »
UTLÄNDSKA NYIfETER.
Spaniem Under jdc sista heta debatternao»
Riegos förvisning och om klubbarna bar nian icke
blott haft tillfälle att se talenter i vältaligheten,
Utan ifven att märka , huru Cortos delat sig i ttl
partier. Ministrar nes är tydligen det ölvei vagande,
äfvcnsoui det af tlcn lugna allmänhetens pluialilct
gillade.
D. 4 Sej)t. gjorde Alv. Gucrra motion mot
klubberne , af innehåll, att en eommissioti miut
tillsättas, för att föreslä, huru friheten att disen,
lera politiska ämnen skulle kunna , med
förekom-mande af missbruk, försäkras medborgare.
Debatten bl ef iiflig och lång. Ministrarne upkalladn,
förklarade, att berättelserna opi hvad sorn
pitbo-t ren förefallit vore Öfvcrcb ifna , och röstadel«
Guerras motion, äfveusum Lastarna och 2d. dcIt
Rosa. Alpucnte ville bibehålla klubbarna; Torre
po fordrade dm-as afskallände; ’"dc vore lika
intoleranta som luquisilionen, afsky värd i
Suiinnd-se; alltid skulle han resa sig mot utsväfniugsr,
hvarifrån de ock måtte komina; denna diseussins
skulle blifva nationen hälsosam , i det den visai<
Cortes’s moderata och visa liberalism.’’ Ett Utdött
nämndes , för att afgifva sådant Lagforslag, ho
Gjjerra motionerat; och Zapatas hemställan, i!!
klubbarna under tiden måtte inställas,
förtas!;-dos. — D. 5 up6todo Stcr långa debatter om
kin-delserna på theatren. Isturiz plstod regering«
hafva öfverskridit sin inagt. Beslöts, att ett
m-skott skulle utlåta sig, öfver Riegos petition; od
detta utskott blef, på Torrenos Jörslag, belönings*
utskottet. Som grundsats antogs , att Alrnistrsms
ägde, under laglig ansvarighet, vidtaga mått od
steg i afseende på den väpnade styrkan; att b
således kunnat uplösa Lconska arméen, då di
gjorde redo för nödvändigheten af ett dylikt steg.
Iläitemot satte sig Gnttiercz, Flores Eslrarja
Rom. Alpucnte, M. dc la Rosa: ,?constitutinnr»
är angripen genom Riegos vägran att lyda
Kria-Ministerns befallning or b genom "de sista
iiplcp-pen i Madrid; för öfrisjt frus ju ansvarighet tlW
lag.’’ isturiz: ”Riego bar ingen ting annat velat,
äu skydda representationen i nödfall.’’
Alpurntt-”Ilans misstroende kan ej tadlas, så länge
coc-spiranterne i Rnrgos och Galicien äro ostrafTader
Oclioa :’*’om, likasom i8l4 , cn betydande corjs
truppar komme, för alt med våld skingra
coc-gressen , hvarmed skulle den skydda sig?
Jliri-strarne äro bra ; nu u om de sjelfva blelve arre
sterade?” Ändtligen gick man till ordningen Ijt
dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
