- Project Runeberg -  Stockholms Courier / N:o 1-104 1820 /
690

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I tg; rnlssidnla. att hafva,. velandfe qch vil-i
jande, tillåtit, för att icke siigiy. anbefallt ,1
pinliga medels eller så
kalladHorturpjskT-nibgs användande, för att lömvå Pé.tter An-f
derssons oskyldige anförvandte? oph honoin.
sjelf till bekännelse och angiivelse bm
deras delaktighet i: hans mprdgernii)g ; : och
som detta pinande,,, för delaktighet hvajri’
välbcmälté Herrar, akäligen misstänkas, är,
ett ovedersiioligf-n urbotttrbFott, ehvad
det-fötölvas al Domare,.Konungens-.
Befallnings-hafvande eller andre; så böra- Hferrarne
genast häktas. Än mer- förtrytelse måsteh
det v,äeka, när jag till detta skäl laggpr
njitt eget,, hvad Herr vpn.Sytloryv- aqgår,.
att han verkligen är besvärad med mer än
hiott misstankii,.: attr hafva öfvervarit :øch<
anbefallt den torturrpryglirtg *. lians
under-ludyande .fångvaktmästaren verkställde __ en
brottslighet, som, i fall den fulltygas, ej-j
lagligeM kan straffas, Jjodrigare, än med ett;
åts fängelse med eller -»ilan, arbete« och
tu-lwandrtwla dalers böter-,■ jemte deja.nuturhgsk*
påföljden» af tjenctcns- förlust;. i ; b , f,

Dock, fråga är ej om välbehag; eJleri
fötargdse öfver den gnista af friitiödigheti
och rättekäfcala, som kan. fordras tilMram-r.
stähabfde iiUoett dylikt påstående.. Jag
måste, göra det, faslän på bättre skäll än dem;
jag nu. uprcpat — bch göra: det på det,
högtidligaste och allvarligaste sätt,.
d-dta-påslående: att sedan nödiga.förklaringar i
sqken långt för detta inkommit, utan att<
derigenom; någop ting. af de anklagades l
brottslighet kunnat uujdanrödjas,. dessa an-r j
k lagad ek-Herr Landsliöfd ingen- m.; m.iFi.L-»
herre- Edelcreutz.och Landssekreteraren-Herr.
von Sydow må-genast, träda.i häkte,, så—
som för urbota brott med skäl anklagade.

Till oluUständighéten; al ämnenas
framställande-.uti åklagelseskrifterna-hörer
vidare, alt dem.juti rikets lJöglnlL Ständers
Ju-stitioe Ombudsmans remiss till ålab hänvi^r.

sta-ftågärr,huruvida Kronolänsmannen Röös^
grens tjenfjtenit,. alt ifrån sitt
Länsmans-distrikt på laødet begifva, sig.hit till støjen,,
för att i fängplset. härstädes anställa pinligt
förhör, varit sjgjfmant eller beordradt,
alldeles icke blifvit uptagen emot Konungens?
Befallning^liafyaiwle, hvilken densamma på—
tagljgen träffar, utan har åklagaren nöjt sig
att. framställa, denna fråga, emot Röösgren:
i. det; vidunderliga memorial, der åklagaren<
tagit sig talan emot denne för hela hans.
brottslighet, och klagat öfverVermdö sjteppsr*
lags. T^flgsrälts utslag i loFturlrågan, sonn
Ädyokatliskals.- on}betet ingalunda angick;.
Då Röösgren icke - rimligen kuude till last:
föras, att halva fatt ordres.;till sin
inställelse och sina företag; på?Smedjegårds;häk-.
tet;,är det uppenbart, att,, för att gifva
remisse iv något ändamfil, anmärkningen bonit
vändas mot den myndighet) från
fivilken.-de ij fråga ställda ordr.qua skulle kommit
elley Konungens Ikdäliningshalvande.

Visserligen voro det en. algörandä ora—

ständighet att få vefa,. om Röösgren
erhållit sådana ordres; ocli möjligtvis skulle
up-lysning. derom hafva tillkommit, i tall
målet blifvit med døn. skyndsamhpl behandlade,;
att Röösgren kiymat i sin lifst-id tillhållas,
till» nödiga förklaringar; .och jupgifter.
Nu-gtfves-dcrémot föga flågot hopp att körnuia
längre; än till den af sig sjelfgifna-
sannolikheten; att Röösgren ej kunnat på eget
bevåg företaga sig en? resa så långt utom
sitt tjenstgörings-distrikt, utan- måste dertiU•
HälYa haft .befallnipg,, eller; åtminstone
tillåtelse.. Detta förefaller lika naturligt, som
att. han följd6 .sär&kild befallning* när han
for till Granhalien alt gripa de oskyldiga,
med livilka han . redan der-började de
pinliga förhören- Men »ehuteu rjng^. hopp
mt må vara- otn nöjaktiga,tjp|vsninga,r
iiax-uiinnan; bar det likväl icke? berott
äfå-kla-garen &U låla frågan förefalla, utan hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:26:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1820/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free