Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hittills hafva vi likväl blott talt om
hvad som hörer under allmänna,
domare-makten, och der en Iagskipning emot
Konungen åtminstone är tänkbar, Men det
finnes andra ämnen, der Konungen i
Sverige sjelf domer och der hvarje jordägare
lyder under hans domsrätt; hvaraf följer,
att då Konungen sjelf är jordägare, lyder
han 6jelf personligen under Konungen i
Statsrådet. Sådana ämnen äro frågor pin
väghållning, skjutsning, allmänna
byggnader, pied ett ord alla så kallade
ekonomi-mål, Här är första instancen Konungens
Befallningshafvande, det vill säga en
förtroende-nian, hvars bibehållande vid
em-betet beror af Konungens oinskränkta
välbehag ; och när frågorna komma till
högsta instancen, kan man ej mer tänka 6ig
en verklig domare deröfver, då Konungen
sjelf är part. En skjutsreglering eller
väg-delning i ett härad, der Hans Majestät är
jordägare, kan aldrig afgöras, om den
genom besvär drages under Kongl. AJaj:ts
nådiga pröfning.
I sjelfva lagstiftningen låta
olägenheterna känna sig. Hyarje jordägare är
skattdragande ; och gli jord bör vara
representerad. Konungen borde för sin
frälsejord sitta på Riddarhuset, och för
skattejord borde Han kunna deltaga i
Riksdags-nians-val. Intetdera ar möjligt, Men Han
får icke desstnindre eti intresse i hvarje
fråga, som angår bevillning, och i den
stora fråga, hvars afgörande ej kan i
längden uteblifva, om förändring i jordens
natur och en jemnad beskattning på ali jord
i riket. Eåt dessa ämnen icke blifya till
allas nöje afgjorda; hvilket olyckligt fält
skulle ej då öpnas för de missnöjda att
föreställa sig, Imru Konungen personligen
verkat till en utgång, son} tillfälligtvis vore
till Hans fördel!
Om alli, hvad vi sålunda anmärkt, Ur
vigtigt och besinningsvärd t; så blifva
följderna ännu mera kännbara genom den
progressiva utvidgning, som la nd tegen do mar i
rika ägares händer alltid naturligen Yinna.
Med samma rätt, som Konungen redan köpt,
kan Han fortfara att köpa; och lian kan
med visshet disponera åtminstone
afkast-ningen af sjna fastigheter till förvärfvand«
af flera hyarje år. En Dynasti af goda
hushållare skulle på detta sätt, inom en rätt
måttlig tidrymd, kunna vara ägare af en
stor del af rikets säljbara jord; och då vor«
väl i längden föga att tänka på medborglig
frihet. För att skaka henne, behöfves på
långt när icke en 6å stor sammanhopning
af jord i hvar och en ägares hand, änskönt
egendomsrätten icke förenas ined statens
hela regeringsmakt.
Den tanken, att Konungen skulle vara
att anse för dan jörste svenske medborgare
är utan tvifvel vacker, då den yttras af en
Konung, såsom ett prof af den
blygsamhet, hvartned lian betraktar sin
upphöjel-se. Men om han så betraktas af sitt folk
och om man bjuder till att införa honom
sådan i lagstiftningen ; då går hans höga
bestämmelse förlorad. Majestätet finnes i
sjelfva verket endast uti constitutionella
monarkier. En blott Konungamakt är af vida
mindre betydelse. Men som denna tror sig
halva en oemotståndlig vilja, i stället för en
verkligen helgad värdighet; så har den
stundom trott sig kunna nedstiga till en
medborglig rang, och i följd deraf också
velat låta monarken handla såsom monark,
då han blott handlat såsom enskild person,
och tvertoin. Man liar då naturligtvis icke
gjort sig begrepp ora en monark, såsom
högste representant af Jagen och folket.
Detta torde vara nog, för att sätta våra
läsare i tillfälle att eftersinna, huryvida det
underdåniga betänkandet af Konungens Hög-»
sta Domstol står tillsammans med grunder-r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
