- Project Runeberg -  Stockholms Courier / N:o 105-131 1821. Courieren N:o 1-2 april 1821 /
869

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

konstens framsteg och de flera upfundna
preservativer, såsom ko-kopporna, kunna
icke hafva något varaktigt inflytande på ett
Samhälles folkmängd. Men man skulle dock
deraf ganska oräll draga den slutsats, att
de icke hafva inllytamlc på mensklighetens
pde. De rädda menniskor, som redan ^ip-,
nått en viss ålder; de rädda kunskaper, som
redan kostat mycket och icke kunna
ersättas utan genom nya födsler och nya
om-kostningar, hvilka äro förbundna med
lidanden ocli upoflringar.—.Men en oklok
stats-förvaltnings som följer ett förvändt
»(utshushådnings-system, angriper
folkmus-sun i roten, i det den uttorkar
produktionens källor. Folkmängden håller sig alltid
ungefär på den höjd , der dess årliga
inkomst tillåter den att stå. Så mycket som
denna inkomst minskas genom skatter eller
genom ofruktbara upoflringar lör staten ,
så mycket minskas äfven underhålls- och
produktions-medlen i landet, och med
detsamma ____ menniskorna. Fm af de vigliga-

ste orsaker till nordamerikanska staternas
i så hög grad tilltagande folkmängd är utan
tvifvel de ganska ringa skatter, dess
regering behöfver. _ Ett samhälles invånare
blifva icke mindre väl försedda med lifvets
förnödenheter, derföre att deras antal ökas,
ej heller bätlre försedda, deriöre att det
minskas. Deras välstånd beror på
produkternas mängd: och denna kan vara riklig
för en stor folkmängd, så val som en knopp
för en mindre. I medelåldern var mycket
oftare hungersnöd i Europa än nu, oaktadt
Europa är folkrikare nu än då. Spaniens
innevånare, minskade till 10 millioner, äro
icke så välmående, som i Maurcrnas tid,
då landet innehöll mill. ______ Stor folk-

mängd har aldrig varit ett säkert be via på
ett samhälles lycka. Den är ett bevis på
stor produktion: men till allmän valfard
härer, att mängden är välförsedd med saiu-

hällslifvets behof och behag. Det finnas
delar af Indien och Cbina, hvilka äro
ganska mycket belolkade, men tillika mycket
olyckliga. Imedlertid bör man icke tro, att
man, genom att arbeta på folkmängdens
minskning, skall sätta de öfrigu i ett
lyckligare tillstånd. Regeringen late folket vara
sm egen förmyndare: den bör blott bemöda
sig, att det sätresrijjflfälle alt kunna öka
produkterna, hvilket sker, om det är

verksamt, idogt, husligt och ^>^1, jet Y;u
säga , litat regeradl. Stats-förvaithinjs-*,^
vinsorg alt skällt» folket underhåll liar, i
längden, en verkan, alldeles motsatt den,
som regeringen efterstiäfvar. — Om Sverigo
ökade sina landlmanna-näringar; så skulle
stora trakter, som nu, dels alldeles icke
odlas, dels i obetydlig mån, alstra
födo-ämneD, m. m., hvilka skulle utbytas inot
inhemska eller utländska manufaktur- ,
fabriks-, handl verks- och andru
handels-varor, oeh staten således skupa sig liera
förbrukare i sitt eget sköte, hvilka alltid äro
de säkraste. _ Produkternas mängd är också
beroende af landets mer eller mindre
lyckliga läge. Det är naturligt, att trakterna
t. ex. omkring stikler, med liflig handel,
äro mycket folkrika. Imedlertid är det olta
ganska bedrägligt, att slutq ifrån en
missgynnande lokal till en mindre och mindre
lycklig iolkmängd; ty menniskans konst och
verksamhet förmå otroligt öfver den mest
vanlottade trakt. Ilulland och Jura-berget
kunna tjena till bevis för denna sanning.
Ingen låte sig af.sknicka, oui han än bebor
en nejd, som skulld synas af naturen
fördömd till medelmåtta.”

Öfver den arbetande klassens vilkor
förekommer, sid. 5i, följande ytlrnnde:
”Sedan somliga hållit loiral öfver fåfängan och
slöseriet; har man sett andra prisa
fattigdomen. Man har påstått, att, om folket
icke vore drifvet al nöd, skulle det icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:27:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1821a/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free