- Project Runeberg -  Stockholms Courier / N:o 105-131 1821. Courieren N:o 1-2 april 1821 /
883

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

flagens nämnde föreskrift blifvlt slrafllöst
tillämpad och franideles kan blifva det *).
Han nekar .således både att lagen linnes
och att den någonsin blifvit verkställd. Hans
iära ar, att missdådaren gerna må ily och
ingen missunna honom att rädda 6ig och
sitt rof utom fäderneslandets gränsor. Hans
försvar för oskulden utfaller 6aledcs till
beskydd af de gröfsta brott mot
samhällsordningen, och den frihet han yrkar, kan
icke tänkas, utan i lörening med sjelfsyål—
dets alla privilegier **).

Men under omsorgen att bortblanda
det rysliga, det sarahällsvidriga i hans
grund-sattser, med erkännandet af
samhällsordningens oundvikliga kraf i***); i hvilket djup

*) Sådant kallas osanning. Intet af det Hr.’
L. anfört är sagdt om gripande å färsk
gerning , som lagen påbjuder. Allt är sagdt ooi
Civerträdande af lag, gripande efter godtycke,
utan uppenbar missgerning.

**) Det är icke allom gifv-et att kunna tänka
allt, bvad som dock .verkligen kan tänkas.
Och ju mindre inan i denna väg kan, desto
mera uiäter man andra efter sitt mått.

**•) Dessa kraf äro al -två slag, dem man
ständigt bör liafva i minne, när .man läser
tvister af denna beskaffenhet. Det ena slaget af
sam hälls-ordningens kraf består af sådana
kraf, spm gälla .mot dep styrande och de
styrda, mot Embetsinan qcli dagsverkare,
sned ett ord mot piedborgare utan uudantag,
ocb enligt Lvilka alla äro lika underkastad»
ansvar, lika föj-pligtade att lyda lagen, lika
litet berättigade till godtycke. Detta slag af
aainbäUtfkraf synas vara grunden för Hr. L:s
och hans klienters anspråk. Det andra
slaget gäller icke mot styrande, endast mot
styrda, icke mot Embctsnianneu , så yäl som mot
dagsverkaren, icke inot dem , som ej vilja
vara medborgare, endast mot dem, som ieke
få vara det. Detta slag syues Hr. •‘L. ej
förstå eller icke vilja erkänna. -Han skvlle sig
då sjelf, om han ej alttid inser det rysliga,
det s am hälls vidriga i sina grundsatser,
■ellor -om han tror sig kunna förena det med
.samhällsordningens oundvikliga kraf.

af motsägelser hAr icke Cprfflftygren råkat?
.Hans,ord äro: ”Jag sjiger icke att den som
vakar öfvey .strafflagar .ock brottens
uptäc-kande och bevisning (ar lomma livar och
en i frihet intill dess ,bevisning otn bana
brott föregått i laglig forntj uien lian får
icke förgripa sig på någons frihet, innan
han sjelf vet att sådan bevisning linnes,
hvarigenom den angifne kan blifva lagligeu
besvärad. Han må icke begära, att bvarje
.till häkte skyldig brottsling skall kunna
ifängslas, innan han för rätta ställes, ty det
skulle i .qvighet blifva detsamma, som att
gripa den oskyldige med den skyldige”

Den första af desse sattser instämmer
fullkomligt -ined lagens föreskrift i nyss
åberopade i Kap. 2 §. StrafT-balken. Det är
i .enlighet dermed 6om vid i fråga varande
personers inmanande i liäkte, Konungen»
Befallningshafvande sig förhållit. De
följande åter stå i uppenbar strid med de
förra och äfven med lagep. Att veta hvad
bevisning sotn finnes emot en angifven , är
omöjligt i de fleste brottmål, der den
an-gifno bör gripas på färsk gerning -j-f) innan

Ja, hvilket djup af motsägelse i dessa ord ;
" Att vilja bafva all medfart med nienniskors
högsta goda, med deras personliga frihet,j så
bunden af lag — och likväl kunna påstå, ,att
man känner samliäfls-ordiiingens kruf, eller
tro, att dessa kraf just bostå häri! Är det
icke tydligt, att pian då faster sig blott vid
den första klassen af kraf, uicu helt och
hållet förgäter den -senare ? (Se föreg. .not).

•j-f) Mången .torde liafva ,trott sig veta ,i hvad
’ färsk gerning betyder, då han ansett färsk
gerning för den, som genast är bevisjig,
enje-dati förbrytaren ertappas af vittnen i sjelf—
va dess plöjning. Här ser man , att den
angifne här gripas på färsk gerning.,: äfven då
det är omö.j.Ii.gt att veta, livad bevisning
som fiunes emot lio 1:031. Huru mycket mer
.Omöjligt skall det icke då vara att veta,
livar-nird afia andra, icke färska . gcrniu.tar skola
fcevisas, innan man griper cLnj, som angifves

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:27:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1821a/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free