Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
go&
rike. Det oförnufligaste och mest
kränkande af allt hvad i sarnhälls-inrättningar
blifvil infördt, sjelfva feodalismen, torde
således åteikomma _ så vida tiden
tillåter det.
Tyskland slår, i det helapå
samma punkt, som för ett år sedan. Oaktadt
allt hvad man talat och skrifvit om och på den
Frankfurtska förbundsdagen, kommer dock
Tyskland troligtvis aldrig ati handla som
en statskropp; de enskilda staterne äro och
blifva isolerade och deras politik förenad
endast så vida, som ett gemensamt
interesse afven annars skolat närma några af
dem.
Bland de glädjande fenomenerna i
Tyskland under 1820 äro: alt jagandet efter
Demagogische Umtriehe i allmänhet
betyd-Bgen afstadnat och att några af de Tyska
staterne vunnit representationer och
harmoni mellan Furstar och folk. Hessen
Darmstadls folk och dess ombud hafva nu.
sednost, genom deras ståndaktighet, vunnit
«n lysande seger i. delta alseende.
Turkarnas Kejsare har haft att strida
mot en revolution, en sådan nemligen, som
kan upkomma. under den krassa
despotismen och fatalismen : en Basc.ha har rest sig,
och är, efter långa bemödanden, ännu icke
kufvad. I Marocco har en statshvälfning.
ägt rum; och följden deraf lärer blifva
;— blott en ny despot.
Den ofantliga Fristaten i Norra
Amerika har under i 820 utvidgat sina gränser,
och nya stater aro uptagne i förbundet.
Men dess inre välstånd synes-knappas t hal {+-+}
va tilltagit. Rörelsen och näringarne
hafva varit i stagnation,, der som i Europa,
hvars gamla arfSynder och vedermödor
begynt sträcka sig till de förenta Staterna. I
början af sin frihet och ända till du sist
förlidne åren, följde de naturens enkla
re-glor i deras lagstiftning och statshushåll-
ning. Hvar man ägde att drifva hvad yr^
ke han behagade, köpa af och sälja till!
hvem han behagade, förbruka alla varorT
heznla dem öfver allt 0. s. v. Till
statskassan betalte man litet eller mtet, och
ingen ting direct; ty statens styrelse och
försvar voro icke kostsamma. Skulderna
från befrielse-kriget och andra krig
afbe-taltes, utan tunga lör medborgaren; de
måttliga tullarne och försäljningen af
statens jord inbragfe det nödvändiga. Intet
interesse gynnades på det andras
bekostnad; alla yrken lingo drifvas-__ och trif-
vas, om de ville.. Staten påkostade ingera
ting på det enas eller andras upmuntran r
väl vetande, att det, som icke utan
intrång på andras rättigheter och på
naturens bekostnad upkommer och växer, äc
en drifhus-växt, olämplig för landet.
Nu deremot hafva Nord-Amerikanerne
lärt sig att känna-, hvad anspråk betyda,
som göras af enskilda interessen,
cvrp-ser, stand.. Der har upstigil en hydra r
som, under namn af statens lördel, fordrar
sin egen och skriker på näringstvång, på.
det de inhemska fabrikerne må kunna*
blomstra. Och lagstiltningen har varit svag
nog att lyssna till dess. rop. Man skall
snart se, huruvida detta, kän ytterligare,
äga runr,. såsom föreslaget är; 1y. en stor
mängd af köpmän, och andra^ näringsidkare
har deremot gjort starka och på
bindande skäl grundade föreställningar. Det blif—
ver märkvärdigt att se, om Norra Americas
lagstiftning redan hunnit förvärfva
vederbörligt förakt för skäl och folkets
röst,tillräckligt begär till förmynderskap, förmatt
inlöra tvångssystem i handeln,. Då vi tala
om tvångssystem r måste vi dock besinna,
alt frågan här icke är om varors fur
bjudande _ så långt hafva Americas
fabrikanter ännu icke vägat gå, att de begärt sådant;
de huiva blott begärt höga lull-algifter,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
