- Project Runeberg -  Stockholms Courier / N:o 105-131 1821. Courieren N:o 1-2 april 1821 /
934

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ø5!

gälla till och med afsätining ifrån Embetet
för alltid. *) Kongl. Hofratten stannade då
vid minsta ansvarsgraden, eller
penninge-böter, till Ett hundrade daler sillvermynt **).
Jag underställde målet Kongl. Maj:ts
pröf-^»ing och albjdar ännu dess nådiga utslag ***).
Imedlertid har jag här följt 6amma
grundsats vid lagens tillämpning, och Kfven här
öfverlemnat till Domaren att, vid ansvarets
bestämmande, pröfva detta målets serskilta
omständigheter.

Sluteligen kan jag ej undgå att fästa
Kongl. Ilofrältens upmärksamhet vid det
sätt, Herr Capitainen Leyonmarck nyttjat
i sjelfva framställningen af sine
anmärkningar och påståenden, hvilket skrifsätt inför
en domstol jag anser vara högst oanständigt
och vanvördeligt och hvarlill äfven må
räknas påståendet om arrest och edsöres straff,
som ej kan vara gjort i annan afsigt, än
att smäda och missfuma Embefsmännen, -j")

]>å inspiration kan ligga till grund för detta
domarens anspråk pa uteslutande förnuft i
vissa fall. Lagen är ingalunda klar i denna
del, Den säger väl stundom: pr öl ve
domaren; incu aldrig: endast domaren.

livad tior llr. åklagaren sj-elf alt det kan
gälla i närvarande fall? FrSgom honom icke,
lian vill cj förnärma domarens
pröfnings-rätt. llau kunde göra skandal. JEIan kunde
misshaga. Bevar.c houom .GudJ

**) Saken ärsfiledcs klar. ITundiade daler,
har ju domaren en gång sagt — och det i
kraft af den makt, hyanned endast han
pröfvar,

***) ITvad är det, sopi Hr. Sklagarcn
underställt? Var hen missnöjd med pröfningen ?
Men huru kunde lian det, faan, som
1’råu-känner sig all rätt att sjclf pröfva ?

■j-) Gud vet .— det är nästan värre, än sm är
da och missfirma. Ilvcm vill ej Lcldre
smädas än strallas? Att säga sin nästa; du är
cn vSldivcrkare, visserligen är det alt miss-

samt deras värde i allmänna omdömet
nedsatta •]-}-); då likväl livar och en part,
äfven den orätt lidande, är pliktig alt i tal
och skrift visa andra tillbörlig aktning-j-j-j-).
Jag påstår alltså, att Capitainen
Leyonmarck, för sitt missfirmeliga skrif&alt emot
sina vederparter, Herr Landshöfdingen
Friherre Edelcreutz och Landssekreteraren von
Sydow, bör, enligt i4 Capill. 7 §.
Räiie-gångs-Balken, dömas till det belopp af
pen-ninge-böter, som Kongl. Hofräti.en skäligt
pröfvar.

Capitainen har ock i omförmalte sin
skrift på ett sinädeligt sätt klandrat min
handläggning vid målet och gjort mig,
såsom Actor Publicus, svåra tillmålen af
up-såteligt fel och efteriåtenhet i embetet, samt
vrångvisa motiver dertill; en beskyllning,
den jag under min tjugu-åriga tjenstetid -j-*)
aldrig ådragit mig, och som jag hoppas T**)
äfven här skall finnas vara ogrundad.

Jag hemställer derföre, om icke
Capitainen Leyonmarck för milt missfirmande
i och för Embetet bör efter sistnämnde

firma honom. Men att bevisa, tivad man
sagt, är ntt ännu svårare rtiissfirina. Del
finnes ett skrifsätt, som i denna väg är
alldeles olideligt. MS ingen af oss, käre läsare,
råka ut för dess grufliga liugg!

*]–}-) Ja, nedsättorn aldrig nSgons värde. Må
den enc vara lika god som den andre. Det
upimmtrar. Det väcker ädel taft an,
FöiTöl-jom blott ett slags folk: dem, som smäda oeh
missfirma så, som nyss sades.

■j-j-j-) Ja, tUlfiorjlig aktning. Den finner
mången helt naturlig och lätt. Det är en
simpel rättvisa, tycker man. Likväl bedrager
man sig understundom. Det är cj alltid lätt
att visa tillbörlig aktning. Vet du väj, läsare,
hvilket slag deraf som är svSrasl? Jo, att akta
den saklös, som saker är. Det g3r mot
sjelfva domare-eden.

-}-•) Huru mänga S-tal lika heskafFade med delta,
kan väl Hr. L. halva fört under de tjugu åren?

•f5*) Iloppas är för litet sogdt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:27:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1821a/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free