Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9*3
veto, då ingen ting hos henne talas eller
skrifves, allt består i en euda eller några
få voteringar, hvaraf åter resultatet
visserligen icke hålles hemligt _ an en gång,
det begripa vi ej.
Bland de controllerande makterna
förekomma vidare Justitiæ-Ombudsmannen,
Ju-RtiliæCantzlern, Advocatfiskalerna och några
få andra auctoriteter — såsom Argus
uttrycker sig_otn hvilka alla man på sin höjd kan
få ”några strödda uplysningar” genom den
”ofullkomliga utvägen af tryckning.” Det vore
en gång interessant att vela, huru Argus vill
hafva publiciteten i denna del inrättad. Han
säger det icke; och yi förstå ej, hvad
annan utväg som skulle kunna nyttjas, än
fri tillgång att läsa och trycka allt, hvad
i dessa embetsmäns arkiver finnes — i
synnerhet när man ej heller är nöjd med
berättelser, sådana som
Justitiæ-Ombuds-mannen utgifver, och med hvilka Argus
ej finner sig belåten.
Detta må vara nog, för alt visa den
mannens skarpsinnighet, som’ på de
premisser, vi nu granskat, bygger 6lulföljder
sådana , som dessa : ”att i Sverige
former-”na för lagskipningen, lagstiftningen,
ad-”minislralionen, conlrollen, verkligen nu göra
”det offentliga lifvet till .en mystär; att de
”stå i fullkomlig strid med principerna för
”Sveriges statsbyggnad; möjligheten att
kän-”na publicitetens föremål eller, med andra
”ord, detta föremåls tillgänglighet inom vårt
”fädernesland är nästan ingen; äfven med
”den mest oinskränkta yttranderätt, i tal, i
”skrift, i tryck, ingen verklig publicitet
här-”slädcs kan gifvas” o. s. v. Man kan härefter
ungefär beräkna, att han vet, hvad han
menar, då han vidare utlåter sig:
”offent-”lighot i lagstiftning, lagskipning,
administration och Gontroll måste finnas eller
”skapas; annars lijelper allt prat om
tryckfrihet till ingen ting; och ingen ting an-
[’nat (än tryckfrihet?) skall göra nationens
”förhållanden sant constitutionella?f _
förutsatt nemligen, att han vet, det
tryckfriheten sträcker sig till alla ämnen utan
undantag, således äfven till dem, j. hvilka
han vill hafva offentlighet skapad.
Det kan ej löna mödan att följa
honom i lians undersökningar om
”espiona-gen” och tecknen af dess tillvarelse hos
pss. Man må förlåta honom den orättvisa,
han härmed gör åt’ vårt allmänna
omgän-ge, då man eftersinnar, hvad förstånd det
fordras att kanna säga och tro den sats , han
drifver: ”alt tecknen till espionage väckt
”misstroende och gjorthvarje fritt, sannt och
”oberäknadt yttrande öfver allmänna värf
”nästan omöjligt i sällskaper.” Det skall
väl, enligt hans tanka, löna mödan att
spionera ut hvarje fritt, sannt och
oberäknadt yttrande, då sådana yttranden
dagligen läsas tryckta, ölver nästan alla
allmänna värf? Och den, .som af fruktan för
spioner afhåller sig från något sådant
yttrande, eka 11 väl vara en man af rätt
aktningsvärd karakter? Huru lycksökaren eller
förrädaren, eller den, som annars finner
nöje i /SU hemjigen tala annat än det han
yttrar offentligen, skall härigenom
afskräc-jtas, begriper man lätt. Det man kan ropa
på torget, det man kan säga inför
Monarken, utan att behöfva lof dertill, det man
utan skam och feghet aldrig kan förtiga
för hvem som vill höra det, skall man icke
våga säga, — af fruktan att det blir efter-,
sagdt? ___ Ej mindre ädel är Argus’s idé
om fruktan för extra fingrar, som bryta
bref, och om denna fruktan såsom hinder iör
correspondence i offentliga angelägenheter.
Vi sluta med beundran för en man,
som väntar sig så liten frukt af
tryckfriheten, åtminstone i den ställning, hvari
allt annat hos oss finnes, och likväl
tillerkänner sig sjelf en så stor verkningskrets,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
