- Project Runeberg -  Stockholms Courier / N:o 105-131 1821. Courieren N:o 1-2 april 1821 /
951

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dan moderat plan till en reform, hvari en afven

*5 moderat man hirnde- bebuga att af alla krafter
billiga och understödja holioin. (Hör! £]Ör!)

, _ Hr. Philips hade af sin högtärude väns
(Lainb-ton) allmänt kända redliga öppenhet väntat cn
så-dan ändriog i tänkesätt. Lördagsvoteriirgcn hadc
bildat ifera reformér*’, an liSgoti fSrnt. Bmkc liar
s^agt. alt underhusets anda oeh bestånd hvilnde
uélpå, att det ar folkets rcpreäcivtnnt; och han’
bär gått .så långt, alt han tillagt, att genom brist
P?. harmoni med Tolket .skulle det nphöra att vara
underhus. Han sjolf (Philips) var Öfvertygad, att
allt sedan IWd Morths administration allmänna
tänkesättet aldrig s5 varit emot Ministrarna sotai
nuj oeh ändock, entiru i hela samhället i (j biand
Sto’ vore decidcradt mot dcui , hadc en pluralitet
i huset beslutit understödja däié (hör* hör!) Det
vore ieke förenligt med ordningen att säga^ alt
denna samling icke är ett underhus, ieke folkets
representanter; men det kunde han säga, och
än-doek bestå med ordnmg, att dc efter Rurkes
grundsatser icke voro någotdera’ (höi!). lin
parlaments-r’éform äskas’ tin’ ifrfgt; och fastän han (Philips)

STilrig vore fallen för dysträ betraktelser, röåsH
fan dock’säga, att han såg upraltandet af
despotism nalkas, om ieke i Valen till deputerade före-,
toges någon förbättring och någon minskning »
kiouans nu varande inot ordning stridande
.inilry-tandc (hor hör !)., — Hr. Stuart Wértlcy företog
»rg att media mellan de stridiga rneningarn.c,
önskade uphorandet af aH förföljelse emot Drottiii,
men också,’ att Holt ieke måtte segra öiver ett
annat parti. De, aom voterat let Henne, hadc
önskat Minister-förändring; men de hrt varande
Mi-nistrarne hadc icke , alldeles förlorat sitt
förrro-eride pcli U:fnc piid^öfver cgde icke nog deraf,
för att försor.d folket nied den’ tanken att se dem
i de nu varähiks ställe. Hr. , Alex. Bäring var
förvånad att höra, det mah voterat mot Lord
Ha-roiltons motion, icke dcj^före, att Ministrarnc
handlat. ratt, utan blott defföré, att man trott, att i
detta förståndiga land inga andra kunna utfinnas
värdiga allmänna förtroendet. Han, en ringa
pri-jiat.man, som ägde kvarken lust. eller talang att
bl i (Va Minister’, måste, dock säga, att detta var cn
fräck smädelse emot landet. Äfven han hade
for-cjöm. hyst en stark motvilja mot ieforpier (hör!
bör!); men öfvertygad« sig, att om Huset,
under denna session, icke visar1 någon större
lik-•tämmighet i tänkesätt med folket, än vid
förslaget om Droitningens förnedrande, komuie haii aTF
yttra ett starkare fördömande öfver dess
medlemmars valsätt, än ioia*någousin skett i alla dema-

gogiska tal allt ifrån början (bifall!), Han påmint«
de medlemmar, livilka satte sig einot hvarje
forslag om förbättring i representationen , huru det
vore deras synnerliga pligt alt, genom deras
up-förande, öfvertyga folket, det de handlade i
enlighet med oefi icke i strid emot dess Önskningar.
__ Serjjeant Onslow förklarade uttagandet
Drottningens namn ur bönérny fjir cn lagstridig hand- ,
ling, och sig beredd att bestrida hvarje motsatt’
yttrande, ,f .

Det påstås, att Konungen nu mera icke är
obenägen att eftcrgifva för folkets önskningar, och
förklarat sig vilja återställa . Drottningens namn i
böncfne. Härpå syftade General VTilsorf i
Underhuset déu 31, då hau sade, , att denna punkt nu
liu-xa endast voto en Point d’lionneur for
Mitii-nistraruc , pien iekt- för Kronan.

Lord Castlereagh propouerade ett utskott att
öfverlägga om anslaget till Drottningen,, då Bro
11-ghain ingaf en niessage ifrån fl. M:t, derf Hon,
efter erkännande, af Konungens godhet i ntt
föreslå ett inslag, förklarajé sig likväl icke kunna
mottaga det, sl läng?, lieuncs mynta var uteslutet
ur KyrkobSnei^ne,’ Detta oaktadt. sa t fea Utskottet
hvari Lord Castlereagh föreslog 5o,000 P. årligen
för Drottn., hvilket ocksS följande dageh, den a
dennes, utan votering, antogs in pleno.

Portugal.’ I Lissabon^ har man dep
Öfycg-tygelsé, att Konungen redan, l.emnat sitt bifall till
hvad ,aoh> der hmiclt, otli’ låtit betyga den’ förra
regeringen sitt misshag. , . (

Före Jan’. mårtads »lut trodde man ieke
(lortes* session kunna Öpnas. Samlingssalen var färdig
och kunde ipnehålla circa 300 åskådare. ,.

Fi’n Rio Janeiro heter det af d, aoNov., att
sinnena Sro i. cn’ häftig skakhing och all Portagal»
exempel torde följas. Konungen tros vara böjd
derför, men hindra» af ccmseilTen. Första
Ministern sk* 11 numera vara deciderad för krig oéh
anropande’ af Englands hjrlp. Brasilianska flottan
(5 skepp’, doiik inyéket mhskstuiignn) utrustades
ocli stark matrospräsSning är föré tagen. öm
Portugals önskan segrar, tros cii af Kong), huset g8
dit, Konungen trbé der emot bestämdt rjva rstadua
i Brasilien.

Spanien. TidnrngaVnc innehålla föga-mnnt
än proclamationer af Xcfe* politicos, hvataf mar»
ser, att missnöjde visa sig, med växando djerf/wt
i alla’traktci* af riket, Milicen ligger i beständigt
krig nted nnticonstitutionrlla ströfpartier. Folkets
ifver för dessas upsökande och förstörande är.
imedloitid exemplaiisk. £u f. d. Guerilla» ebef f

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:27:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1821a/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free