Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”alltsammans af then Rätt, ther han sist
”lagföres.” Har, säga vi, Argus läsit
detta och dermed sammanlagt ett annat ställe,
så lydande: ”1 synnerhet äge Hofrätten att
vd3ma öfver thessa mål — (5:o
Stemplin-”gar och lörgripelser emot Konungen sjelf
”och thess Kongliga Hus, eller Rikets
fri-,rhet; landsförräderi; rådslag med fienden ,
”förbrytelser emot Rikets Råd, som röra
”theras embete; och ransake Hofrätten om
”allt thetla sjelf, tå tbet ske kan;” så har
Argus icke bordt vara lättrogen för den
underrättelse, han meddelat allmänheten ,
att nemligcn Brygger inför Svea Hof-Rätt
står till rärta, och inför
Öfver-Ståthållare-Embetet i Slockhohn statt till rätta, för
brott, begångna i Skåne och Götheborg.
Framför allt , huru skäll marr föreställa sig,
att cn Hofratt, en Svea Hofrält , skulle
företaga ransakningen öfver dessa brott,
hvilka så påtagligen tillhöra en annan
Hof-rätls domsaga? Huru föreställa sig, att
redan i Korigl. Maj:ts och Rikets Svea
Hot-rätt vittnen äro hörda, angående
händelser , som skola hafva timat på Hisingen ?
__ Nej, vi låta icke gäcka oss af dylikt
sffvaller. Den Högiofl. Kong). Hofrätten vet,
hvad den gör. Argus är illa underrättad
__ han må hafva tagit sina underrättelser,
hvar soin helst.
I sammanhang härmed må införas en
insänd fråga , så lydande
Hvad är sku/igen misstänkt ? Vi
Iiaf-va länge sett, huru som en aueforitet,
anklagad att hafva oskäligen misstänkt och
arresterat personer, ihärdigt föregifvit, att
de varit skäligen misstänkta, emedan en
brottsling angifvit dem såsom delaktiga i
sitt brott. Nu på en tid hafva vi i
tidningarna läsit, att en porson angifvit flera
andra lör Jiögmålsbrott och, hvad ännu mer
är., åtagit sig bevisa det. Äro de då icke
skaligen misstSnkfa ©eh nrresferade? Nog
synes det något hårdt; men det vore dock
consequent, åtminstone otn samnia
embets-man, som anser sig hafva gjort rätt, då
han misstänkte och arresterade dem. af
hvilka han är anklagad, äfven liar något
att göra med det sednare målet. Antingen
hade han orätt då, dier ock har han orätt
nu. Gud vet, huru vi arma oförståndiga
landlmän skola reda oss i dylika beniga
frågor. I hufvudstaden måtte man väl
kanna någon klaf att lösa dem.
Ultraismens trosbekännelse, angdende
magters rätt att blanda sig i hvarandras
inre angelägenheter.
I en tysk tidning läses följande:
Kongressen i Laibach skall sannolikt blifva
märkvärdig i diplomatikens och folkrättens
tideböcker. Den vigtiga och hittills ännu
outredda frågan: ”i hvilka fall och på hyad
vis har cn Makt rätt alt blanda sig i cn
annan sjdfständig makls inre
angelägenheter?” sknll blifva Jiufvud-föremålet för
råd-pliigningarne. Statsmän och väl
underrättade publicister låta ej blända sig genom sig
så kallande liberala kannstöpares tomma
metafysik. Efter dem hade monarkerne
visserligen ingen ratt att lenma sill bistånd till
thronens uprätlliållande, så länge det blefve
Carbo.nari obetaget alt förena sig till dess
omstörtande; enligt dem skulle hvarje
regering blifva isolerad och öfverlernnad åt sina
egna krafter, under det att
revolutions-andan blott bildade en genom uprorisku löften
och skändliga stampiingar förenad massa.
Denna lära stödjer sig blott på det
sofisti-cka konstgreppet att- framställa frågan i så
faltka uttryck, alt den ej kan användas uti
något verkligt iall, eller blott i sådana, där
rättigheten att mellankomma ej ager rum.
Man kan ju iätt iörlöta dem, som t-j äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
