Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medborgares och offentliga karakterers hali’
blifver mera spridd. Man känner icke och
tror sig icko behöfva känna mer än sina
grannar.
Mert harmet? vare Iiura! som häldst.
Om vi supponera def riktigt; så återstår
den frågan: huru ära sjelfva valen inrättade?
Enligt allmänna rättsgrunder är väl den’
ena människan lika berättigad som den
andre att, Vid1 öfverläggriingen om samhällets*
angelägenheter, representeras, d. v. s.
genom ombud yttra sin mening. Déir
fattiges rättigheter äro lika heliga som den
rikes. Merr här, såsom i mycket annat, har
man sett sig tvungen att vika från den
stränga naturliga rättvisan* och stadga vissa v
ilkor, hvarunder det kan tillåtas att utölva
valrätten till ombud vid
nationalförsamlingen. Så har man stundom fastställt,- att
för utökningen af denna rätt fordras en viss
egendom, och den fast; ty man har trott’,
dels att den* sonv äger sådan, är mindre
tillgänglig för främmande inflytelse,"del$ alt
han har ett större och renare interesse för
statens väl,- än den, soin icke* genouv dy-*
lika band är fästad dervid’.
Men äro dessa vilkor upfylld’a, så skulle’
man tro, att valmannen är färdig och får
gifva sin röst till ombud vid
riksförsamlingen. Så är det i Frankrike, så i England;
men så är det icke här, icke i Norige, icke
i Spanien o. s. v. Försedd med alla
medborgerliga qvaliteter, såsom berättigad att
sända ombud, är jag ändock icke säker ati
få gifva min röst till honom; jag är endast
saker — att få rösta på en elector. Dessa
länders invånare tillhörer således icke ens
den frihet, som Rousseau säger vara
Engelsmännens enda, då han påstår, att de icke
äro fria längre än under valen till
deputerade. 1 massa ulöfva de sin medborgerliga
valrätt, endast så länge de utse vulmän.
Genom ju flera’ dylika grader de
medborgerliga vättigherefiläs ufötYring* går, desto
mer måste interesset for det ändtligen
kommande resdlfatet kallna, desto aflägsnare
oclr dunklaté blifver inålef, desto mindre
medÖörglighel väckeä och léfver i dessa
mfed-bbrgligä turic tion er. Dessutom kan inan
med ziffror uträkna, att, genom
electors-väsendéf, en deputerad verkligen kan
påtvingas det väljande’ samfundets pluralitit’
tvärt emot’dess vilja*,- äfveri* otn män
antager, ati hvarje elector’ röitar i* enlighet1
med pluralitetens tanka i det d isfri cV eller’
den* socken,- hVara" talan han förer.- Men
delta är, hvad som’ icke nödvändigt händer;
och det skulle kunna inträffa, att ingen a£
de ursprungliga valmännen,
blottelectorer-nas pluralitet, ger1 districtet en deputerad.
Låt om’ ösfe” dock antbga, att*
electo-rerne rösta éftéVsiria hufvtidmäns taiika; och;
att ett härad beslår af t. ex. nitton socknar,
med hundrade primitiva valman i hvardera»
Femtie-en göra- då pluralitet; och om denna
pluralitet finnes" ldot£; i de tio socknarna,’
så- blifver öio- primitiva valmäns röst den’
absoluta pluralitetén blarid 1960; och en
can-didaf, sont Har i5go primitiva röster för sig,
kan gå af för en medtäflare med 5io. Vill
man åter icke tala om absolut pluralitet,
utom om val mellan flera sökande, så
blifver missförhållandet ännu’ större. Låt ti ex!.
enf minoritet af 49 i* 18 socknar (d. v. si
88» ursprungliga röster) jémte alfa rösterna
i den nittonde, eller tillsamman 982 röster,
vara för en och samma deputerad; så- kau
err annan, som har för sig blott jerhna
pluraliteten i två socknar, d. v. s. 10S2 röster’,
blifva vald framför llonom*. Lika orimligt
blifver förhållandet, om socknarna äro olika
stora och hvardera» elector äger röst i
förhållande till sina comolittenters mängd; ty
då kan en liten pluralitet, ja några iå
röster, i händelse af stark röstdelning, inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
