Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dar påbud och författningar, dem han
anser nödiga till lagar nes verkställighet, och
i allmänhet drager försorg, alt rättvisan
hastigt och fullkomligt skipas öfver hela
riket; han förklarar krig, sluter ocli
ratificerar fred, hvaröfver dock redogörelse,
medelst documenternas företeende, allägges
inför Cortes (någon ting, som Engelska
parlamentet alltid tager sig den friheten att
fordra och som icke gerna vägras)’; han
utnämner till alla civila, militära,
juridiska och andeliga embeten (hland dessa
sednare dock endast enligt Statsrådets
förslag — såsom enligt andras förslag hos osa
— och endast sådana, hvarti 11 han har
patronats-rätt __ hvilket Ur detsamma, som
vår Regeringsform stadgar i fio §.); han
comtuenderar armeen och llottorna och
utnämner alla befälhafvare vid dem; han
fördelar den beväpnade styrkan, såsom honom
godt synes; han leder diplomatiska och
han-dels-förhållanden med andra magter; han
drager lörsorg om myntets prägling (och
hvilken constitutionel Furste har väl större
magt öfver sitt lands myntväsende? myntets
mängd och halt har väl folket öfver nllt,
der representation finnes, förbehållit sig at£
gertom sina representanter stadga; se
Svenska Regeringsformen $ 79); han beslutar
Öfver användandet af de för alla
stasför-vallningens grenar bestämda medel (detta
tyckes innebära större magt, än Konungen
af Sverige verkligen äger , utom i fråga om
anslagen på vissa hufvudtillar); lian
benådar förbrytare; han proponerar hos Cortes
nya lagar; han äger bevilja rescripter,/?nse
(hvad härmed menas, är svårt att förstå —
kanske exeqnatur?) eller, med Cortes
bi-fäll, hindra kyrkomötens beslut och Påfliga
bullor, då de innehålla allmänna
förordnanden, att höra Stats-Rådet deröfver, då
de röra privata eller
regeringsangelägenlie-ter, men att, i haudtdse de handla 0111 stri-
diga punkter (tvistemål?,) gifva högsta
domstolen kunskap derom, på det den må
deröfver fälla sitt utslag i enlighet med
lagarna;- har väljer oelr utnämher friti sina
Stats-Ministrar.
Sedan vi sålunda fullständigt upraknat
de i första artikeln af fjerde titelns första
afdelning innehållna sladganden om
Konungens prerogativer, vilja vi lika
samvetsgrant upgifva, hvad denna afdelnings
andra artikel" innehåller om Konungamakten»
inskränkningar.
a) ”Konungen kan’,-under ingen
förevändning, hindra Cortes’s sammankomst vid
den i conslitutionen bestämda tiden och, i
de deruti angifna händelser, hvarken
up-skjuta, uplösa dom eller på något sätt lägga
hinder i vägen för deras sessioner och
rådslag, De, soiri råda och ärö honom
be-hjelplige i etf sådant försök,- skola förklaras
for förräddare och såsbm sådana’ lagligen
anklagas.” Detta allt är ingen ting annat,
än hvad hvarje constitution måste innebära
om ock icke uttryckt
b) ”Konungen kan icke’ utan Cortes’s
tillåtelse afläg-ria sig ur Rikef; och oin han
gör det, så skall det så‘ anses som hade
han afsagt sig kronan.” Detta stadgande
som äfven gäller om Prinsen’ af Asturien
(Kronprinsen), är en bland de punkter, som
man egentligen anförer, då man vill
bevisa, att Spanska constitulionen är stridande
mot den monarkiska principen. Kanske
ligger dock det stötande mera i uttrycken
än i sjelfva saken. Det Konungsliga kallets
natur är sådan, att den, som det bekläder,
icke lefver för sig sjelf; och en Konung
kan icke, såsom en privat man, rangera
om sina göromåls skötande under sin
frånvaro; ty hans göromål äro icke hans, utan
statens, angelägenheter. Lagen kan dock
förordna om, huru förhållas bör och hvem
som skall styra, i fall Konungen lemnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
