Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M \
allmän lag, och den Engelska till orh med
känner ingen skilnad mellan dessa ivå slags
lagar. Allt är lag, lika hög och helig lag,
stiftas och afskallas på samma sätt. Man
har icke känt någon anledning att skilja
lagarna, i ett land, där, enligt urgammal
grundsats, alla både höga och låga varit
underkastade lagarna ocli man således icke
trott sig befiöfva starkare formler och
ccri-rhonier, för att’ göra lagar^ gällande mot
öch ölver magiens innehafvare.
I (Te länder deremöt, där friheten icke,
såsom i England , långsamt vuxit up af frö,
ulan blifvit planterad fullvuxen, där lag
förut visserligen funnits mellan och öfver
undersåter, men godtycket ensamt varit de
styrandes lag ___ där har man fiinnif nöd-
vändigheten af serskildä lagar för styrelse
öch lagskipning, af serskildä strängare
former för dessa lagars stiftande. Ty de voro’
garantien för alla andra lagar,- garantien’’
alt de fingo’ -stiftas och skipas på det af
folket en gång fastställda sätt.
Sålunda stadgades af Sveriges
lagstiftare år 180g,’ att grundlagsförändring icke
kah beslutas samma Riksdags då’ den
föreslås, att den icke kan proponeras af en
enskild Riksdagsman sch komma under
ständernas Öfverläggning, utan att gillas af
(Jon-étitutions-utskottet, att alla fyra stånden
tfiåste vara ense om beslutet o. s. v.
Imedlertid är det alltid samma ma
sorri beslutar.’ Under Franska revolutionen
npslod’ en egen idé’, angående
lagstiftningen. Man ville, att folket sjelft i massa
skulle votera öfver lagförslagen. Denna
idée var overkställbar, men måtte hafva
gifvit anledning Till det här ofvan
anförda capitel i Spanska grundlagen.
Consti-tutionen ansågo Spanjorerne väl för folkets
egendom ; de erkände väl icke den vanliga
lagstillningens , hvad Engelsmannen kalla,
transscendenla magt alt besluta allt, hyad
den godt syntes och att känna bigi andra
gränser än den lysiska omöjligheten; do
funno väl, att Rikets grundlag, borgen för
folkets frihet ocli, så till sägande, lör dr**s
existence såsom folk , var någon ting
högre, än att den, som var befullmägligad till
vanliga couranta måls afgorande, skulle äga
besluta deröfver; meu de insågo tillika ,
kanske varnade af exemplet, att en allmän
folksomröslning var en c hit nere. Do valde
derföre att låta sina vanliga ombud besluta
äfyen om ändringar i grundlagen; men på
det sådant icke målte ske obetänkt,
stadgades långa mellantider mellan molion och
beslut, ocli på» det ombud icke målte, utan
niellankoinst af nationens yttring af sin vilja,
fatta* så magtpåliggande beslut, skulle da
vara’ dortill särskildt befullmägtigade.
Folket! skulle påminnas, till hvilket vigtigt värf
det utsände ombud.
(Forts. c. «. g.)
Tidens Lexicon.
(Forts, fr, N:o 93).
Lycksökare. Detta ord måste
naturligtvis betyda olika, allt elter som ordet
lycka har olika betydelser. Den som
räknar för lycka att älskas och välsignas af
sina likar, den skall bemöda sig alt
för-tjena detta. Men sådant lyckaökeri har icke
fått namnet.
Den deremot, som räknar en brillante
existence för lycka , han söker, med alla
medel, genast hos dem , som äga att
utdela titlar, ordnar, embeten, inkomster.
Han är lycksökare, efter den mening, hvari
ordet vanligen tages.
Man behöfver blott se på medlen, för
alt urskilja bevekelse grunderna , bedöma
huruvida ädel ärelystnad ocli begär alt
göra något för fäderneslandet, eller
fikan-det efter egen bekvämlighet, eget välstånd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
