Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•orvo- (PSfliga fillhorigheter, såsom bekant är) hafva
erbjudit sig att till Neapolitanska arméen lemna
1600 man. Förslaget liar blifvit remitteradt till ett
särskildt Utskott. — Enligt elt Prinsen Regentens
förslag, att Milicc- och Legionär- bataljonernes
antal skulle bringas till io4, har parlamentet lemnat
3o nya Legions-bataljoner till regeringens
disposition. — Dagligen får parlamentet bevilja uprattaude
af fricorpser (Guerillor), Allt ungt manskap ilar
till vapen. Liuietrupparne (heter det af d. 20 Febr.)
voro redan samlade pä gränserna och milicen p&
vägen dit. — 5ooo Catalonier hafva erbjudit sig att
”dela farorna nied sina bröder Neapolitanerna”.
Före Februarii månads slut väntades till Neapel
ett Spanskt Iinieskcpp och en fregatt, Man talar
em en off- och defensif alliance, som snart skulle
komma att afslutas mellan Neapel och Spanien.
Betta seduare rikes cabiuett skall, enligt berättelse
i Neapelska statstidningen, hafva till hofven i Paris
och Wien aflätit en note, hvari, sedan db tre stora
magternas"circulairc från Troppnu till sina
minr-etrar samt inbjudningen till Konungen af Neapel
att komma till Laibach blifvit omnämnde, Sp.
c<r-kinettet yttrar: ’’Sammandragandet af en Österrikisk
armée vid Po, i afsigt att verkställa Congressens
beslut, ger karakter af iicndtlighct åt den i’
circu-lairct såsom försonande upgifna mellaukomst, och
lät förmoda, att man ville i folkrätten inflicka den
nya grundsats, att en sammansättning af Konungar
ägde kalla inför sig andra sjelfständiga Konungar
och afgöra om nationernas angelägenheter. Tians
Catholska Maj.t ansåg det derföre tillkomma sin
tlirons värdighet och sina grundsatser, såsom
regent i en eonstitntionel monarki, att förklara
Be1-mältc hof, att Spaniens hvarken Konung eller folk
kan erkänna behörigheten af någon främmande
magts inblandande i de förändringar, dem ett folk,
i endrägt med sin furste, kan företaga i sin
regeringsform, f det att derigenom etableras ett af
folkrätten ej erkändt öfvervälde hos ett s-jelfständigt folk
öfver ett annat. Enligt samma folkrättens
grundsats-, som berättigar hvarje nation att reglera sina
inre angelägenheter, ulan främmande påk-alladt
inblandande,- protesterar Spaniens Konung och folk
mot alla steg, som blifvit tagna mot Neapels
Konung och folk, i afsigt att tvinga dem alt
underkasta sig främmande magters vilja.”
Parlamentet’ skall,, enligt bref från Schweitzo
hafva bcsliitit, att Sicilien skall förklaras för
sjelf-stäudig slat och få antaga, under Englands beskydd,
den af Lord Pc-ntink gifna consfitmion. Konungen
af Neapel skulle dock förklaras för Siciliens
Konung; Nyare ooh. direeta underrättelser säga dock.
ingen ting, härom,. utan innehålla, blott, att Sicilien
är lugnt, och att en Engelsk escailre kryssur vid
dess kuster.’
I en depeche från Grcfve Nesselrodc till
Gref-ve Stackelberg, dar alla de så olta uprepado
grunder för Neapels oecupatiou förekomma , heter det
bland annat, att occupations-arméen skulle stå
under Konungens (af Neapel) Befäl.
Den berättelse, mau redan sett, om Ryska,
PVcussiska och Österrikiska Ministrarncs audienco
hos Prinsen Regenten (d. <) Febr.) och lians »var
på deras framställningar, öfvercMsstämmcr nästan
helt och hållet med den, som den tillförordnade
Utrikes Ministern derom afgifvil hos beständiga
utskottet..
Franska Ministern, Chvv. de Fontenay har,
på lika tillfredsställande sitt, förklarat Franska < —
cadrens vistande vid Neapel, soin Engelska
Ministern förklarade den Engelskas.
Frankrike. Franska regeringens politik, i
nf-8ecnde på Neapel, sy ne» vara den fullkomligaste
neutralitet, Dcrförc liar ook regeringen ogillat den
första Franska fullinägtigcns i Lailinoh, Grcfve
lila-cas’8 förhållande, i det lian lofval. mer än
regeringen menat, hvaraf också de allierade tagit sig’
anledning att framställa Frankrike såsom
deltagande i coalilioucu mot Neapel. ITau & k n 11 lill och med
hafva uudcrlekhat den, Hvårföre Engelska Dirikes
Ministern aflbrdrat Hert. Decazcs förklaring., Imru
dét komme tilf, att, under det lian nuphörligt’ i
sin regerings, namn talade om fullkomlig neiili
ull-fet i afseendu pS Neapel , de Franska Miiii/rtmriie
vid Italienska och. T ska liofven hoiulJado
i-Öf-vcrensstäinmelse med Österrike emot
Neapelssjrlf-staudighet. Ifan (Lord Cdstlerenghj hadc väl
ingen rättighet att förcski ifva Franska cabinetlet dess
steg; dock trodde lian sig berättigad att irSga, livar—
före, på samma tid då Franska Ambassadenren i
London yttrade sig så, dess regering handläde
alldeles tvertom. Decazes skalf hafva svarat, att lian
alltid bokstalfigon följt sina- instruetioiier. Om han
fått sådana, som skolat hällas hemliga , så kundo
han natnrligtvi’8 icke tala derom. Men i
föreva-randc fall Runde han gifva sitt heders-ord, att,
då han talat om Frankrikes neutralitet mot
Neapel, hade han derom fått besänid befallning.
Dermed slutades samtalet; men så snart Decazes kom
liein, skall han hafva skrifvit ett häftigt bref till
Utrikes Ministern (Pasquier). Så snart denne fick
depechen, skall han hafva farit till Thilcrics, och
begärt afsked, som dock vägrades. Denna sak
väcker mycket upseende, i synnerhet hos de
liberala. G-ch. Scbaetiani’ bar d. i. dennes i- hemliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
