Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot alla regeringars naturliga tendens mot
det .yttre. Hvad nu det första angår, så
lian man val med fog väntn sig, ntt de
hinder, som aldramest stå i vägeri för den inre
välmågan, komma atl undanrödjas _ vi mena
de Jagliga •olikheterna lör de reiigions-secter,
|om hafva företrädesrättigheter, och dem,
som äro undertryckta, olikheterna i
principen för beskattning och de personliga
eller vissa stånd tillkommande exemplioner
hån di Itagandet i allmänna bördor,
olikheterna i pennin ges to oken och h varje
pen-ninge väsen dets bristfällighet, olikheterna i
mått och vigt, bristen på tillräckliga
com-immicationer, jagtlörbuden å ilen ena sidan
och den friaste ntörmng af jagt å den
andra, lifegenskap, så vidt den ännu äger rum
under åtskilliga benämningar, såsom
personal- och real-servituder eller obetalta
dagsverken, accism och tullarne, i anseende
till dessas inflytande på produetion och
liandtverk, jeinto skrå- ocli handtvei kstvång,
som lägga kedjor på handslöjds- och konst-
fliten. _ Men, ju längre de Europeiska
staterna fortgå i delta reformerande och
flnna medel för olägenheternas afhjelpande,
och ju mer de på ett eller annat ställe
vunna iördelarne af en sådan förändring tå
komma till allmän kännedom, desto mer
skall man komma att inse, att det hitintills
rådande isolerings-systemet samt allt in-
Iduslrietvång paralyserat allt det goda, som
i det inre kunnat utföras, genom skadlig
motverk&n utifrån. ___ Vid fullt inseende
af detta allt, borde det blifva så mycket
latlare att tillvägabripga ett inbördes
staternas närmande till hvarandra tör
befordrandet af ändamål, allmänt båtande för
• del Europeiska statsförbundet.
.
Men att sadana aldrig för varmt
önskade ötverenskommelser icke måile i sin
alärgförsla början å nyo qväfvas af den
gamla politikens öfverklokhet, (ill Ht
sådant, hopp berättigar oss it ko allonnst drn
nyare bättre insigten, som 1yi kés vnra
kommen regeringarne tillhanda genom en
bitter pröliiing och smärtsam luttring, ulan
äfvrn den mot vigt, hvilken, som vi ridan
anmärkt, framträdt genom den friare
na-tinnalnnda, den der ölvehillt förspörjes, det
vare sig i nya författningar eller också blott
i maximer och handlingssätt, och
hvarige-noin herrsklystnailen och utvidgningsandan
se sig gångna i förväg. Den sistnämnda
torde älven snart tå sakna sitt nödvändiga
verktyg, <le stående härarna, så vidt
nämligen, som de hitintills utgjort ett serskildt
stånd, en stat i staten, hvilket nu ägt rum
allt sedan Ludvig ilert Fjortondes tid och
innerligen var förenad t med lians egen,’ lians
tids och derpå följande liders politik "*).
De viirfningar,livilka enligt det gamla
Preussiska systemet, som bliivit efterharmadl i
de llesta stater, gåfvo nationernas styrka i
slående härar en öfverdrilven spänning ________
dessa värfningar måste nu uphöra, dels
der-före, alt den frie innn , som på
fädernejorden saknar -sitt underhåll, held re utflyttar
till cn fremmande, än här för en ringare
sold säljer sig under iblandingens ft.nor,
dels afven der före, att de ölver allt i klent
tillstånd befintliga Cnancerna icke äga nog
tillgångar, för att underhålla dessa
osten-tations-härar. Af egen befolkning kommer
man åter att använda ett desto ringare
an-lul af arbetsföra män till ständigt varande
krigsljenst, ju mer man be hjortar det
gemensamma bästa, och ju mer utcblifvanciét
*) Vi anföre blott Storbrittannicn som etl
rsrm-pcl, livats »tSeinfe armce i alfa tiifcr varit i
proportion den minsta, men under ilet sista
verkligt nationala krig<-t ansenligt bfifvil
för-ökail. liltcr ii cclsslutcl biel’ den genast bi
tydligt förminskad och kommer visserligen alt
nedsättas till ett ännu ringare antal,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>