Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o SS’
1821.
FRÅN STOCKHOLM.
-Vs •
Måndagen den 5 November.
Äece/jsto/v
(Forts. fr. N.o 54.)
Me„ vi vilja icke längre uppehålla oss
med så enkla saker, som måste erkännas af
hvar och en, som vill se. I andra punkten
af sin skrifvelse låter Borgareståndet märka,
hvar skon klämmer. Det är fullkomligt sant,
att, om näringarna blifva fria från allt tvång,
uphörer det skråmässigt representerade
borgerskabet (eller, som det sjelft kallar sig, det
gamla redbara). Det uphörer visserligen
icke ali äga representation; men det uphörer
att, hvad Argus kallar, reproducera sig sjellt,
upfostra sig sjelft, inympa den garn la
redbara andan i hvarje ny ledamot; d. v. s. det
förlorar sin skråanda och sammansmälter
med lblket. Den , som i dag är landtman,
men i morgon kan blifva näringsidkare i
staden, om han finner sin räkning därvid ,
han får hvarken under sin landtmanstid
något corporationshat mot stadsbo-m, eller
såsom stadsnäringsidkare något dylikt hat
mot landtmannen och hans yrke, ty han
ba-höfver icke instänga sig på en verkstad och
insupa gamla redbara grundsatser, för ati
en gång blifva borgare. Se där den
olyckliga följden af näringsfriheten.
D. 3o Sept. 181a lät Kongl. Maj:t
ärgå ett nådigt bref till H. E. Stats-Rådet
Friherre (nu mera Grefve) Rosenblad, af
innehåll: att Kongl. Maj:t funnit, huru olika
Kongl. Kungörelsen af d. ti April 1810
btif-vit i tillämpningen tydd; att Kongl. Majrt
således funnit för godt tillörordna en
särskild Comité, med updrag att, efter
granskning af de då gällande författningar för
burskaps vinnande och näringars idkande,
föreslå "de efter tidernas förändrade skick
lämpade stadganden, som kunna leda till
befordrande af frihet utan sjelfsvåld i
borgerliga näringar”; alt slutligen bemälte H,
E. Stats-Rådet Erih. Rosenblad vore utsedd
till ordförande i denna Comité, samt till
ledamöLer Öfver-Ståthållaren (sedermera H.
E. Fältmarskalken och Riks-Ståthållaren)
Grefve Carl Mörder, öfver-lutendenten
(sedermera Presidenten, Friherre) A. N.
iidol-crautz,, C »mmcrce - Rådet C. Lenngrcn ,
Mugistrats-Seoreleraron i Stockholm
Lagmannen C. H. Lalér och Secreteraren i
Commerce-Colleginm Assessoren (numera
Stats-Secretcraren och t. f. Chefen i
bemälte Collegiuin) C. Klintberg.
Denna Comités arbeten hunno dock
icke snart till någon fullbordan, och
näringsfriheten blef åter Riksdagsfråga år i8i5.
Friherre Jacob Cederström motionerade då
en allmän näringsfrihet på land och i stad
samt förändring al 3 och 4 Kap.
Handels-balken. Detta remitterade Hidderskapel och
Adeln till Lag- samt Allmänna Besvärs och
Ekonomi-utskotten. Bondeståndet instäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
