Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F r S n Stockholm.
v> » ■ >■«
Thorsdagen <1. 21 Februarii.
Om Universiteiernas jurisiliction.
(Forts. fr. N:o 85.)
r ’
’-’onsistorii hela, med sl mycken konst och
dialektik upställda dcduction om detta ämne
snm-maofaller således till en advocaturc, gom vid
första allvarsama skärskådande försvinner i rök , till
ett ihäligt bemödande att systematisera, Det finnes
en mängd analogier, hvaraf man kan göra
skenfagra systemer, men som icke hålla stånd inför
det enkla, oförvillade förståndet. l)e skäl, som
Under medeltiden funnos för de privilegierade
domstolarna. fidnas icke mer. Detta bchöiVer ej
aträu-gare bevisas, än Comitceii gjort.
Hvad Consistorium menar med det faderl’iga
sinnet, hrarmed ransakning sknll föras och döm
fällas, torde förlåtas oss, att vi icke förstå. Oss
förekommer det blott såsom en fras. Lngcn har
och bör hafva samma sinhe mot alla medborgare.
Allt straff är ämnadt till förbättring och får
iuga-Irftida taga karakteren af hämnd, llarn finnas vid
univers)teterna, och barn iinnas öfver allt. Mot dem,
chvar de finnas, bar lagen mildare och mera
faderliga stadganden, dem en Kämncrsräft i Upsala
visserligen icke lärer skärpa. Härntiunnn kan
Con-siitoriuin således vara obekymradt; och hvarföre
män skola, där mer än annorstädes, vflra barn,
förstår man icke, om man icke antager den
orimliga tron, att vetenskapernas idkande skall förlänga
barndomen och göra de studerande mera okunniga
om lagen eller mera ursäktliga, då de öfverträda
den, än livar och en annan är, Denna tro vore
icke hedrande för musernas söner; och imedlerlid
är hon det enda, man med skäl kan anföra för
bibehållande af det fa deri i ga äfven i ransakning
och yioiu öfver brottmål. ’— Att det är genom
sinneingot ocb andan, som den studerande
ungdomen ännu mest sammanhänger med staten,
larer väl skola betyda, att denna ungdom icke är
egentliga medborgare, underkastade samma
pligter, nnera ocb ansvarighet som audra. Men detta
just måste, efter all sund slutkoust, föranleda, alt
ungdomen genom sinnelaget och andau mindre
sammanhänger med staten. All stat i staten, all
Corporation bar den verkan, att det stora sam-
hället och dess interessen blifva mera främmande
för corporationcns medlemmar, hvilka hafva silt
egot underordnade interesse att förfäkta och vårda;
likasom, i Werners Tragedi, Hans Fngger säger!
”För oss må man gärna bränna Luther, blott vi fk
njuta våra fri- och rättigheter oförkränkta”. Detta
kallas den Sgta corporations-egoismen, som just
retar till ”fiendtlig riktning mot auetoritot i
allmänhet”, hvilket däremot aldrig blifver en verkan
af vanan att lyda allmäna auetoriteter.
Ytterst märkvärdigt är Coiisistorii raisonnrd
ment (sit venia verbo) 0111 domstolarnas och lag—
skipningens enhet. Att lagen icke kan lörulse alla
fall och domstolen icke blifva en automat, är
visserligen sant; detta bevisar dock blott, alt många
brott blifva ostraifade, men ingalunda att godtycke
eller framletande af upsåt, såsom Consistorium vill, •
måste införas i lagskipniugen. Äfven den strängast
begränsade jury måste hålla sig efter lag; annars
blir han eti.gruf för all rättvisa; och hans stora
förtjänst är den, att han kan följa lagön ined mera
frihet för personliga passioner och
människofruktan , än den beständige embetsmannen någon gång
ar utsatt för. Jury-inrättningcn gör det möjligt
att uprättliålla lagar och rättvisa i ett land, äfven
om dess regering en’gång blcfve så fördärfvad, att
inga andra än skurkar eller dumhufvuden sattes
till domare. Jury är en länk i den kedja, som
utgör en organisk stat, det vill säga en stat, livars
hela styrelse icke är centraliserad, såsom det
heter i Frankrike (där, enligt en representants
uttryck , ett Kungligt ombud sopar gatorna),
utan till stor del omedelbart utgår från folket. Men
jury är just motsatsen mot privilegierade
domstolar, hvilka hufvudsakligcn trifvas ihop med
centraliseringen, embetsmnnna-ölvervigten. Oär dessa
råda . älskar man godtycke i lagskipningen,
forskandet efter upsåt. Oin man dar talar om alt dömas
af likar, menas dock egentligen förmän; och
ingenstädes finnes en lagskipuing sS stridande mot,
så till sitt innersta väsende oförenlig med sann
nämnd-dom. Just denna vill göra domstolen till
en automat, som för hvarje fall ’Trambvaser de
enda lämpliga bokstälverna af lagen" —
säkerligen det önskansvärdastc ideal af en igta oberoende
lagskipuing, Hvad tom däremot bar en gifven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
