Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o lOO.
COURIEREN,
1822.
Frtn Stockholm.
ii—i «—%*e-
Thorsdagcn d. n April.
<NSgra tankar om publicitetens nytta och
pu-blicistens bestämmelse.
^^SegcnstÄdos har man hort klagas, alt
offentligheten tjänar till ingen ting, att publicisterne inS
framställa missbruk och förvänd politik, sä mycket
de behaga, de atyrande följa ändock sin gamla stråt,
obekymrade om allmänhetens omdöme och om
publicisternes demonstrationer. Om detta är sant,
eå är det ock icke föruudransvärdt, Den publicist,
som tror sig verka något betydligt på det
närvarande, han bedrager sig storligen. Ilan sår i
gammal åker, som redan burit ett sade, och besinnar
icke, att en annan sida af jordmånen måste vändas
up, innan den nya säden kan få rot. Det slägtet,
6om upväKer, är ensamt i stind att fatta , med
värma omfatta och drifva till mognad en
förändrad tids nya sade. Den gauda stubben grönskar
ej mer.
Och hvad är en publicitet, som tror sig verka
sjclfständigt och genom sin egen vigt niotväga en
niagtägande fnclion? Ingen ting annat än ett
hjern-spöke, en röst utan kropp. Men har hon först
bildat ett folk till efteitanka ocb kunskap, har hon
vant det alt interessere sig för och begripa
allmänna ärender, då har Iron blifvit formidabel. Då
bortrensas det odugliga och det dugliga kommer i
dess ställe. Men dessa under uträttar då icke
publiciteten , ntan folket. MS man lära sig att alla
försök att uträtta något äro fåfänga, så lange folket
aofver. Det första otacksamma, kanske långa
arbetet är att väcka den sofvande; ett arbete, så
mycket svårare , som den enda bundsförvadten är
just den ännu sofvande. lust för att någonsin få
ett stöd, måtte publiciteten en 6 a m icke blott bafva
begynt kiiget, utan äfven länge fortsatt det.
Mången sv°r stöt måste lära hvar och cn , som vågar
en dylik strid att forsigtigt blott gä steg för steg
och icke våga 6å djärfva företag, att han kan
förstöras , innan han har något att stödja sig på. Men
lian skall äfven noga vakta sig alt göra orättvisa
utfall eller brandskatla bundsförvandter* område.
Förakt och harm skola afkvla vännerna till hans
sak och förblanda henne med oädla afsigter. Fien-
derna skola upplåcka hans onyttigt afskutna sned«
pilar och använda dem mot honom sjclf,
Dessa betraktelser äro kanske nu att behjSrta
mer äu någonsin. Å ena sidan I ar publiciteten
verkligen förskaffat sig ctl anseende; b varpå intet
säkrare bevis finnes , Ku den nyss inträffade
händelsen, att eu Konungens rådgifvare, ett SiatsRåd,
funnit sig föranlåten att offentligen förklara sina
tänkesätt, och det opåkallad, och endast i
anledning af eu tiduings-artikel , däri ingalunda talade*
till eller emot honom. Han förklarar väl, att
hans handlingar ej komma att bestämmas af
tidningsartiklar ; men den handlingen, att han afgaf cn
dylik förklaring, var dock föranledd af cn
tidningsartikel, Just under det lian förklarar sitt
oberoende af publicisternas yttranden, har han sålede«
ändock hyllat yttranderättens magt. Och det syne*
cj eller så orätt att låta öfvertyga sig någon gång
af cn annans på skäl grundade tanka, den må
komma från hvem som häldst, äfven från cn så ringt
person som cn publicist. Ty, sanning och skäl
are saker , deiu det äfven kan vura den af lyckan
minst upsalto tillåtet att finna. Med det ädla
förklarandet att i allt ämna lölja grundlagen kan det
således någon gång vara förenligt att äfven lyssna,
till ett förnuftigt ord af cn skriftställare, som
råkar alt hafva cn god tanke , i fråga om
grundlagens förstånd och det allmännas fördel. Man kan
ofta icke värja sig mot detta lysuande, äfven om
man låtsar sticka fingrarna i öronen och skriker,
att man ej vill höra. Den store Pitt erkände
offentligen , att han lärt mycket af dcu bittraste
opposition och dess organer.
A andra sidan pSminncs man dS och då om
tillvarelsen af personer, som icke t vekas äga någon
häftigare passion än hatet mot publiciteten.
Vehiklet för dessa tid efter annan uprcpndc
påminnelser är cn tidning, soin ej försmår att göra sig
till ett magasin för de vildsintaste och mot hans
eget interesse mest stridande diatriber, då så
påfordras, Genom nämnde tidning npslufvas , några
gånger om året, dessa så ofta ragonserade skällsord
om vindsgluggar , om tjuguåriga publicister, om
egennyttiga afsigter, otn orolighets anda o. 8, v.
Genom honom blifva vi påminde oo. tillvarelsen
jif personer, som icke låta inprägla bos sig det mm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
