Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4aC
»ta Begrepp om constitutioD och dess betydelse,
utan oafbrntet tro, att vi cj hafva Ministrar, att
vSr Konungs ansvariga rådgifvare icke äro annat
au nollor , emedan Konungen kan fatta sina beslut
emot deras tanka , att Ministerstyrets* vill säga
nä got helt annat, nemligen att Ministfar äga
besluta , in. fl. barnsligheter, den» man knappast
bc-liöfvcr mer än nämna, för att göra dem löjliga
eller afskydda-
Alt dylika filosofer skota framför allt hata
publiciteten1, är cn gifven sak. Då de ej kiinna
ådagalägga dess otillbörlighet eller skadlighrt, söka dé
förlöjliga eller svärta publicisternas personer.- Det
är, i den fina verldens ögon, ett oförlåtligt fel att
vara fattig och ieke kunna lefva såsom gens
comme il faut. Såledrs framkastar man, med eller
ntan skäl, den tanken , att desse publicister, som.
vilja förslå sig på statssnker, endast äro folk, éom
— bo i vindskamrar, fijälpcr ieko detta skäl
ensamt, så framdrager man ett annat: man diktar —
ty om veta är väl cj så särdeles frågan — att
publicisterne äro tjuguåriga pojkar. Härmed menar
man just icke, att ungdom i allmänhet bör hindra
någon att bekläda cttibetci’, gifva råd och yttra sig
öfver allmänna angelägenheter. Men man skal) p&
ordentlig väg hafva St kom mit denna rättighet; man
skall, genom lyckail» eller gunstens tillskyudelse,
liafva stigit dit, hafva ordentligen genomgått sina
grader, ehuru. skyndsamt. Med ett ord. marVskall
vara något, lör att. såsom ring, få våga att
begripa något i allmänna ämnen.
Denna lycka halva dock pnblisisterne i
alT-mänhet ilkc, ebnru de i allmänhet rj eller hafva
den lyckan alt vara unga. Att de ej heller ofta
äro ålderstegne, därtill är lätt att fimra skälen. Det
är endast i Sverige man på den sidan angriper
pub-lisistcrna. Annorstädes kan man förebrå,
demhvar-jchnuda saker; men man medger dock, att dc- ej
knnna vara okunniga barn, så vida de nemligen
äro-i stånd att väcka någon allmän iipmärksamhet.
Frågan är icke, såsom man föregifver, att göra sig lilf
målsman för allmänheten; ntan blott att samtala
med henne, att fourncra henne ined faeta och att
däröfver yttra sin tanks, öfvcrlenmande sedan åt
sakens beskaffenhet och skälens godhet, om den
enskilda åsigten skall blifva den allmänna. Är
allmänheten , den upl sta allmänheten . interesserad
af samtalet, så bevisar detta, utt bon icke anser
pnbliristen ovärdig sin- upnrarksainlicf.
Publicisten bör njuta samma förder *om
hvar1-jc annan medborgare, utt irke dömas efter onnat
än skäl och bens. Kan han ieke vederlägga»,
så böra huns läror och hans granskningar njuta
X K .*
samma ratt som hvars och en annans
gärningar , att icke’ bedömas efter några gissningar
eller tvdningar, ntan efter hvad dc tydligen äro. Till
dess han är öfverbevisad om brott, är bans person
lika helig aom livarje annan medborgares.
Smädel-se och skällsord om afsigter äro lika låga. då de
komina från dcir högt upsafte mot -de»- obetydlige ,
som tväftom. .
Men om ock denna rättvisa nekas honom, om
han och hela bans stårrd anfalles med de ilsknaste
och mest obestyrkta tillvitelser, om ma o ieke kan
afbjllla,sig att med förakt bemöta ett vrke, däri
likväl mSrigen agtningsvärd, inåiigen med stora kimr
skaper och skarpsinnighet utrustad man tillåtit sig
att deltaga; så bör dock publicisten bärif ingalunda
rnbbas i sin föresats, trtan, fö-raktaiute älven, dep
högt npsatta inbilskheten gå o örryt kt sir. väg oefa
Verka pS dem, som ej anser sig För förnäm att cniotw
taga intryele af skäl öcb bevisning, äfven om de
komma från den obetydlige medborgaren.
UTLÄNDSKA NYHETER.
Tiirkiet. Från Constanfinopel skrifver
man-tmder d. 25 Febr.’: Vår omätliga stad, som sedan
flera veckor varit lugn blef i dr*sa .dagar försatt
i ett glädjerus, som cj kan bcskrifva»; den
fruktade Ali PaseJna liufvud upsatte» d. 23 Febr., jnnte
dödsdomen , öfver Seraljens port. Alla innevånare
råkade r rörelse . för alt betrakta detta
fruktade-hufvud , och alla turkar voro i »egegy rsl». Som
err Sultamnna i Seraljen d. r-,i btrlvii förlöst med
en prins, som erhöll iiainn af Mehcmed, så.bidrngo
begge dessa glada hämlc-Uer , alt bringa turkarna»
entlnisiasm till- det licgsta. Sultanen utdelade många
nådebetyg, lösköpte fångar i Bagno satte några
Armeniaucr på fri fot, oclr ådugalnde pä alll sätt
sirv glädje. Alt Pascbaa besegrare blcf clork mäst
af alla belönad ; lians Höghet Ikir utnämnt honom
tifl Giran fl’iirste. eller Prins af blodet, emedan
Sultanen kallar srg sjelf Glian) och
General-Go®-vernenr öfver Rumelien, samt un ddrlat
bonom.oin-skräukt fulhnagt i frans verkningskrets. Med Alt»
btifvud öfverlemnade* Storherren ä’ ven dess Kaftan
oeh Sabel, hvilken senare skattas till fyra millioner
prästO, emedan fästet är besatt ined de största
drä-manter. Kaftanens värd«’ skatta» till toff millioner
präster. Men däremot skall skatten i Janina endiist
utgöra hundrade millioner piaster , hvårföre några
mena, att Chorsclrid’ Patrlia tillägnat sig större
rfe-hen däraf. Mnn försikrar, att Capndan Pvisch»
snart skall afscgla. till Arkipelagen med cn ny af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
