Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Skilsmässa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VII.
Skilsmässa.
Den tredje i Blomstermånaden 76.
Maria!!!
Min Egen Älskade som bevärdigat mig med din
kärlek! I detta heliga ögonblick då du genom
Försynens vilja går att börja om ditt liv - då du känner
huru det oemotståndligt bär framåt och då du lika
ovillkorligt blickar tillbaka; se då icke detta bakom
dig med ett av kortsynta men välmenande människor
hos dig tillkonstlat samvetes skumma blickar! Tacka
Gud att han låtit dig genomleva allt detta för att du
en gång må kunna med hela din stora brinnande själ
visa dem att du känt, att du tänkt, erfarit, lidit allt
detta som en annan kommer att lägga dig i munnen!
Är icke den Styrandes hand så tydligt närvarande i
detta allt! Sändes jag då av en ond ande! Tror du
att den enda kvinna på jorden som du värderar och
som jag i detta heliga, uppriktiga ögonblick måste
erkänna vara förmer än andra, ty hon var ädel och
storsint och modig, tror du att hon var ett redskap
i någon annans hand än en god andes; jag tror det
ej, ty hon har visat att hon kunnat rädda och
upprätta en annan stor fallen ande - hans! Och du har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
