Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scen VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
158 KOMEDIER OCH ENAKTARE
LÄKAREN.
Ändamålet med vår resa är att söka nyckeln till
himmelriket, som Sankte Per gått och slarvat bort,
och ifall vi icke råka finna den, ärna vi tåga rakt på
himmeln.
DÖN QUIXOTE.
Det är utmärkt! Jag har visserligen lämnat alla
illusioner om en himmel här på jorden, sedan jag
insett att det är ett helvete att leva, men jag skall
följa er ändå ...
LÄKAREN.
Herr riddare, ert djupt rotade missnöje med livet
skulle jag vilja söka i den omständigheten att ni
förlorat idealen.
DON QUIXOTE.
Pang! Där ha vi ordet igen! Vad är då idealen?
Se på smen där? Han har funnit sitt ideal i ett
spetälskt spinnhushjon, vars förnämsta dygd består i
att hon erkänner det hon ljugit! Är smeden lycklig?
LÄKAREN.
Sannolikt! Ty han njuter av sin olycka.
DÖN QUIXOTE.
Tänk om han verkligen vore lycklig? Tänk
om... Hör nu, jag tror jag följer med er och letar
opp mina förlorade ideal, ty jag behöver verkligen
litet lycka efter att ha sett hela den här sophögen
av ungdomsideal ligga och skräpa. Se bara på det
feta svinet Romeo, som röker knaster och kurtiserar
en annans fästmö; se på Blåskägg, som gått in i den
moraliska ligan och äktat Lady Macbeth, vilken
återigen är ordförarinna i föreningen för dödsstraffets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
