Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brännvinets svenska historia intill Gustav III, i kort sammandrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GEOGRAFI, ETNOGRAFI, KULTURHISTORIA 127
Göran Persson upptänkte, därmed de ville tvinga dem
att bekänna det som aldrig var.
Emellertid hade likören sina hemliga gynnare.
I tulltaxan av den l: sta april 1591 anföres brännvin
första gången som en utländsk vara, för vilken tull
skulle erläggas. Uti krögareordningen av år 1632
befalles strängeligen, att ingen krögare, som säljer
svenskt öl, skulle sälja några främmande drycker,
vin eller brännvin; beslås han därmed, miste
drycken som han tappar af till hospitalet och böte
40 mark till konungen.
Brännvinet har sålunda förr haft inflytande på
hospitalet!
Först år 1638 började brännvin att officiellt
tillverkas i Sverige och hade redan 1648 hunnit bli en
exportvara.
Sextonhundratalet var jämförelsevis litet
bränn-vinslystet, men redan i början av 1700-talet ingriper
regeringen och förbjuder sädens förstörande i
anseende till rådande sädesbrist.
År 1731 åtog sig bryggareämbetet i Stockholm
emot pålagd accis att bränna ett visst kvantum
säd årligen och med brännvin fournera själva
staden med sina malmar, men häremot blev allt
brännande till husbehov och avsalu för de övriga
förbjudet vid pannans konfiskation och 1,000 daler smt: s
böter. De tjänstehjon, som till brännandet låtit sig
narra, skulle, sedan karlen med 6 par spö och
kvinnfolket med 3 par ris blivit avstraffade, vara förfallna,
den förre till självskriven g a r d i e s - eller a r t i
1-1 er i-karl och kvinnfolket till rasp- och spinnhuset
eller annat publikt arbete på 6 år!
Det var andra tider den tiden.
9. - Strindberg, Kulturhistoriska studier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
