Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet. Natura...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
över hennes ansikte och alla muskler sattes i rörelse
som om de varit under inflytande av en galvanisk
stapel.
– Hon är inte så gammal, sade Falander
kallblodigt. Har du hört att kyparn på stadskällaren skall
debutera som Don Diego i nya pjäsen och att
Rehnhjelm skall spela hans betjänt. Kyparen kommer
nog att lyckas, ty den rollen spelar sig själv, men den
stackars Rehnhjelm kommer att bli krossad av
skammen.
– Gud i himmelen, vad säger du!
– Så är det!
– Det kommer inte att ske!
– Vem kan hindra det?
Hon sprang upp från soffan, tömde ett glas, föll
i en häftig gråt och bröt ut:
– O, vad världen är bitter, bitter! Det är som
om en ond makt satt och lurade ut alla våra
önskningar för att kunna mota dem, spionerade ut våra
förhoppningar för att kunna krossa dem, gissade våra
tankar för att kväva dem. Om man kunde önska sig
själv allt ont, borde man göra det för att narra den
där makten!
– Mycket sant, min vän! Därför skall man
alltid utgå ifrån att det skall gå illa! Men det ar
inte det sorgligaste! Hör på, skall jag ge dig tröst!
Du vet, att varje lycka som händer dig alltid sker
på en annans bekostnad; om du får en roll, så blir en
annan utan, och då vrider den sig som en trampad
mask, och du har ofrivilligt gjort ont; därför är själva
lyckan förgiftad. Din tröst i olyckan skall vara, att
du med varje motgång, du röner, gjort en – låt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
