Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adertonde kapitlet. Nihilism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Jag har varit där en gång.
– Du kanske är bekant med den där socialisten
Ygberg, som förstör folket för mig. Jag är vicevärd
där åt Smithen och bor hyresfritt mot att jag driver
in hyrorna; men när de inte kunna betala, så prata
de ett slags dravel, som han lärt dem, »om arbete
och kapital» och annat så’nt där, som har stått tryckt
i skandaltidningar.
Falk blev tyst.
– Känner du den där Ygberg?
– Ja, det gör jag! Vill du prova fracken nu?
Sedan Struve satt fracken på sig, drog han sin
våta bonjour ovanpå, knäppte den upp till hakan,
tände en väl tuggad cigarrstump, som satt uppträdd
på en stryksticka – och gick.
Falk lyste honom utför trapporna.
– Du har långt att gå, sade Falk för att göra
avskedet något mera avrundat.
– Ja, det ska Gud veta! Och ingen paraply
har jag.
– Och inte överrock! Vill du inte ta min
vinterrock så länge?
– Jo, tack, så mycket, men det är för
beskedligt av dig!
– Jag kan ju få igen den vid tillfälle!
Falk återvände in i rummet, hämtade överrocken
och släppte den ner till Struve, som stod nere i
farstun, och efter ett kort godnatt gick han in. Men
luften föreföll honom så kvav, att han öppnade
fönstret. Därute föll höstregnet så stritt och smällde
mot takplåtarna och störtade ner på den smutsiga
gatan. Från kasernen mitt emot hördes taptot rulla,
under det korum sjöngs i logementen, genom hvilkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>