Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FEMTE KAPITLET. Nu hördes hundskallet i tamburen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Smartman som var matvrak hade farit över den
enkla anrättningen, och gripande situationen, talade
han visdomens ord:
– Hör nu god vänner, i vår tidning är det sed
att redaktionen håller zwyck när den haft stämma;
jag tar mig därför friheten inbjuda vårt värdfolk ner
på hotellet till en enkel supé.
Lögnroth nickade bifall och man bröt upp som
om man varit ense om den saken förut.
– Stackars Lovisa!
– Hon har gått och blitt kall.
– Jag tror hon var fylax!
– Stjäl som en korp.
Efter en halv timme satt hela sällskapet nere på
hotellet vid en lysande supé. Här var intet knussel.
Rekvirera bara. Bolaget betalar.
Zachris beställde; en portion tryffel färsk, à la
serviette, tretti kronor; en butelj Chateau Lafitte,
sexton kronor, sex buteljer hundra kronor. Cigarrer
à tre kronor stycket.
Det blev midnatt. Smartman spelade piano och
Jenny sjöng som en sotare på skorstenskanten;
Zachris dansade solo, Lögnroth och Falkenström hade
engagerat Kilo till ett parti poker. Snart sutto dock
alla vid pokerbordet där man betalade med lappar.
Men det blev morgon, och man måste gå.
Smartman ringde på räkningen, men man ville icke skiljas
än. Zachris rekvirerade sex buteljer champagne. Här
skulle man inte lägga fingrarna emellan!
Jenny lät korkarne springa, det var hennes
särskilda nöje. Lögnroth höll tal. Smartman
interfolierade; Zachris tackade på sina och Jennys vägnar
för en glad afton. Falkenström satt och bet Jenny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
