Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SJUNDE KAPITLET. Jenny och Falkenström blevo sittande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ondskor ha kokat ihop till sprängämnen, och när han
fann Jenny ensam, tände han på ogenerat.
– Va ä de för ett d–a sätt att duka
kokottsupé i förmaket så att jag skall gå som ett åtlöje för
pigorna. Ja, jag bjöd honom därför att jag icke
kunde säga nej, men jag menade i salen. - För
resten är du för gammal att kokettera för
ungherrar. Ja, du är ju trettiofyra år efter vad jag hört
från din egen mun, och då skall man åldras med
grace...
– Är jag för gammal? Det skall du få betala
så dyrt som du inte tror...
– Det har varit främmande här, vem var det, jag
hörde rösten.
– Det var Hanna ...
– Och den tar du emot; du tar emot mina
fiender i mitt hus, det är vackert.
– Hon sökte dig, men när man inte får väcka
dig...
Svarslös slog han som vanligt näven i bordet så
att glasen hoppade ...
– Buse! svarade Jenny då hon satte sig ner
med det fasta beslutet att söka Hanna Paj, anteckna
sig till hennes föreläsningar, och så småningom vinna
friheten.
I dag hade hon känt att ungdomstiden var ute,
men hon ville återvinna den, hålla den kvar.
– Tänk att för en sån där har jag offrat min
ungdom ... började hon.
– Jag eller någon annan, någon skulle göra’t,
och efter som du valde mig...
– Det gjorde jag icke, men det är inte för
sent att välja örn. Jag ser nog du tänker få mig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
