Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - NIONDE KAPITLET. Klockan nio en novembermorgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVARTA FANOR 115
- Nå, men om en kvinna blottar en annan
kvinnas kropp...
- Det kan vara hennes skönhetsbegär... jag
nekar icke till att jag gärna ser en vacker
kvinnokropp, och gärna kysser en ung flicka...
Nu hörde Falkenström var landet låg, och att här
ingenting var att förlora, därför unnade han sig nöjet
att bränna av:
- Jag tycker mig ha hört något sådant.
Nu öppnade hon gapet som var garnerat med
hästskosöm och -hon såg ut som hon ville bita
honom, men under det hon tuggade tyst, funderade
hon blixtsnabbt på, vilken ståndpunkt hon skulle
intaga, och för att vinna tid svarade hon som vanligt
med en fråga:
- Har du varit hos Stenkåhl?
- Nej, men jag träffade honom.
- Nåå!
- Han var sig lik. Han som du får alla sina
meningar genom passioner och intressen; för
närvarande tänker han med tarmen, liksom du med
gallblåsan. - ’Men säg mig, varför står du alltid på det
orättas sida, varför är du alltid redo att försvara
uselheten?
- Vet du vad det rätta är?
- I detta fall, ja! Finns det några tvivel?
- Vet du icke att mänskorna äro skapade
somliga så, andra så? Vet du icke att alla äro danade
till lyckan, och att lyckan endast består i att få växa
fritt, slå ut alla blad hur taggiga de än äro; att
friheten från band och tryck är sällheten...
- Almqvist sa så om havresoppan också.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
