Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FJORTONDE KAPITLET. När Zachris steg ur på sin station
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 SVARTA FANOR
Jenny fick icke ligga på soffan, men hyndan
fick det.
- Var snälla nu gossar, så får ni lutfisk och
gröt till kvälln.
- Fyffan! sade Brunte till Pirre, jag äter aldrig
lutfisk.
Hanna hade hört, men låtsades ej ha hört, när
hon gick.
Nu började gossarne en galoppad genom
rummen och samlade mattorna i vålmar. Därpå anställde
de en genomgående husvisitation; öppnade skåp och
lådor. Sedan, i brist på sysselsättning ställde de sig
i ressortsoffan och gungade så att hundrackan
vaknade och morrade, bitande efter fötterna.
Jenny varken såg eller hörde. Hon satt som en
stod, orörlig, hungrig, tänkande med fasa på lutfisken
och gröten som hon avskydde. En gång ämnade hon
gå ut i köket och begära mat, men hon vågade icke,
ty det hade hon fått klart, att om Hanna blev ond
en gång till, så måste de ut på gatan.
Men kölden i rummen blev allt värre mot aftonen,
och hon stod icke ut längre, utan gick ut i köket
och båd om en brasa i salen.
- En brasa? svarade en sträv röst. En brasa?
En brasa?
Jenny flydde. Men brasan kom likafullt.
Pojkarne skulle naturligtvis sköta den, och snart lågo
vedträden i en rykande mila. Småluckorna öppnades,
och’örn en stund’voro de röda, så att man kunde
bränna stövelsulorna på dem och se hur det tog eld
i lädret - lite bara! Så sköts spjället igen, och då
osade det, men man öppnade straxt, och det var
som att kommendera en ångmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
