- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 12. Svenska öden och äventyr. Del 2 /
35

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herr Bengts hustru

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

HERR BENGTS HUSTRU 35

han någonsin kunde; och hon var så lycklig att hon
icke ville varken äta eller dricka, och hon ville bara
glömma att den syndiga jorden fanns. Nå, hon hade
sina griller från den gamla tiden då himlen var allt
och jorden intet; han var den unga tidens son, som
visste att man måste leva på jorden för att kunna
komma till himlen efteråt.

- Och så skar det sig? inföll greven.

- Det skar sig, som ni säger. Jag minns vid
frukostbordet hur han åt som en hungrig människa
äter, och hon satt bara och såg på honom; men
när hon talade om fågelsång, talade han om kalvstek!
Och så råkade han se hur hon hade kastat sina
kläder på en stol i matsalen den föregående aftonen,
och då erinrade han henne om att man måste
iakttaga ordning i ett hus.

- Nå, det tog hus i helvete, förstås?

- Inte så farligt blev det. Men det drog ett moln
över hennes sol och hon kände att det öppnade sig
klyftor mellan dem. Men hon blundade för att slippa
se dem såsom man gör vid en bergvandring. Så
mulnar det en gång till. Han har tunga, hemliga
tankar, ty hans gröda står i skyl och han vet att
hans bärgning beror på den. Han vill gå ifrån henne
ut på åkern, men hon ber honom stanna och icke
för denna dag tala om mullen!

- Mullen? Ett sådant nöt!

- Så, så! Hon var uppfostrad på det sättet,
det var klostrets fel som lärt henne att bära
ringaktning för Guds skapade verk. Han stannar hemma
och föreslår en jakt och hon antar förslaget med nöje.

- En slakt! Det skulle vara finare det?

- Ja, enligt den tidens mening, herre: var tid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:29:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svoden2/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free