- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 12. Svenska öden och äventyr. Del 2 /
151

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En häxa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

EN HÄXA 151

en bergshöjd vid stranden där gillets minnesmärke
var upprest, och dar en kort bön hölls av kapellanen,
varefter fanfarer förkunnade att middagen var dukad.

Under lindarnes höga valv voro borden dukade
med ett par femtiotal kuvert, och vinglas återkastade
välkommornas silversirater.

Tekla hade aldrig sett något så praktfullt, och
hon glömde ett ögonblick slottets och grevens
grannskap. Herr Clement hade plats bredvid fadern och
satt mitt emot henne, och gevaldigern var den unge
mannen särdeles gunstig.

Knivar skramlade, glas klingade, och det var icke
ett ögonblicks rö. Än var det en skål som utbragtes,
än en fanfar eller ett skott. Tekla kände vinet blanda
upp blodet och följa med uppåt hjärnan, som föll i
en salig halvdomning. Herr Clement, som ville dela
sig och underhålla sina grannar, kände Teklas ögon
lura på sig, och han tvangs att åter och åter vända
sig till henne, tala för henne, ty numera hörde hon
ej vad han sade för stihimets skull, men han såg att
hon lyssnade och han kände att varje ord som hans
läppar och tunga frambragte fann .aterklang’ hos henne.

Middagen tog slut och man steg upp att
lustvandra i parken. Herr Clement gick vid Teklas sida.
De vandrade i sjöstranden under alarnes rundhuggna
välvningar; de fördjupade sig i parkens långa och
raka alléer; vilade i ett lusthus av rusande
kapri-folium, och kommo slutligen till en kulle där ett
tempel stod. De gamla satte sig på en bänk och
läto de unga gå upp ensamma.

- Det är märkvärdigt, sade nu herr Clement,
eldad av vinet och ensligheten, men jag tycker vi äro
såsom gamla bekanta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:29:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svoden2/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free