- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 44. Taklagsöl. Syndabocken /
11

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taklagsöl - Sidor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

barnet kan ju... - Allting skall du anmärka på!
svarade hustrun. - Därför att i ditt hus är ett fel
på varje sak! - Grälet var nu i god gång, men när
gossen visade hur han led, gick jag in i
sängkammaren. - Gå icke dit, kakelugnskransen faller!
varnade hustrun. - Vilar en förbannelse över detta hus,
eller var är jag hemma? frågade jag mig gråtfärdig
och skulle sätta mig i soffan; men resårerna voro
utgångna och jag sjönk ner i den ställning som gör
en människa beklämd, reste mig och gjorde min av
att gå. - Då kom hustrun emot mig, tog vänligt
min arm, och med en förtvivlans blick sade hon: Icke
vill du gå ifrån Erik på hans födelsedag? Hade
du icke presenter med dig? - Jo, jag hade, men
trodde mig icke kunna sprida någon glädje med mina
gåvor i detta hus! - Detta hus? upprepade hon
smärtsamt, så att jag greps av ett oändligt medlidande,
och jag förstod att hon i botten var utan skuld i
detta elände, att vi båda voro utan skuld, styrda
av dunkla krafter utom oss. - Så tog jag fram min
stora present, grafofonen, nästan viss på framgången.
Drog upp verket, med ögonen på barnets ansikte för
att riktigt njuta av den lilles glädje. -
Falken-stein-marsch! Nachtigal-rekord! ropade musiksergeanten
med sin råa stämma. Gossen blev rädd och började
gråta, så att jag lade på spärrhaken, ömsade rulle,
och lät klownen träda fram. - Vad hände nu? Det
förstod jag icke då, men har senare fått förklaringen.
Modren blev vit i ansiktet, tog barnet i sin famn, gick
in i sängkammaren, utslungande det enda ordet:
husch! Och därpå stängdes dörren. Vet du vad
det var, Axel? Jo, i grafofonen satt ett oanständigt
varieténummer, som jag icke förstått, ty jag kan bättre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:38:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/taklsynd/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free