Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syndabocken - Sidor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNDABOCKEN 125
Detta var nu för elementärt, och sättet att lämna
åhörarne i okunnighet om att han bara sjöng andra
tenor, retade fiskalen som var gammal
kvartettsångare. Champagnen hade nyss givit geist, och
som han icke hade lust instrueras vidare, så
upplyste Tjärne helt i förbigående att han varit första
tenor i studentsången.
Här uppstod en fasans tystnad, varunder
Aska-nius kämpade med sitt bättre jag, sin stolthet, sin
rättskänsla. Skulle han upptaga ett så farligt
stridsäpple, då vore han förlorad, ty Libotz såg ut som
vore han beredd att skrida in för studentsången!
Nej, han böjde undan; utan att vika, gick omkring
utan att snäva.
- Mina herrar, viskade han, det gives två slags
sång, liksom det gives flera slags vin, cigarrer,
maträtter, kaffe, likörer, icke sant? Nåväl, vi ha
konstsång, och vi ha natursång, är ni med? Jag för
min del håller på konsten, och det gör nog varje
musikaliskt bildad person, han må tillhöra vilken
samhällsklass som hälst, för övrigt. Därför, och som
ett värdigt svar på den något obefogade anmärkning
som fiskal Tjärne tillät sig nyss, ber jag att få höja
detta glas för konsten!
- Bravo! skrek fiskalen, som var alldeles för
lat och njutningslysten för att vilja spilla krafter på ett
gräl, och därför drack han med nöje den gamle
natursångarens skål för konsten, som ju alltid inbragte
honom ett fullt glas.
Libotz hade farit över ansiktet med flata handen
för att torka bort ett skratt, och när han märkte att
Askamus numera varken hörde eller såg, vände han
sig till Tjärne:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
