- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 53. Tal till svenska nationen samt andra tidningsartiklar 1910-1912 /
76

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två konungar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig så klart att man icke blir missförstådd. Gör man
motsatsen eller talar mörkt, så har man ju motverkat
sin avsikt, ty det dunkelt sagda är ett missfall,
förtidig börd, ofullgånget foster. Har man anspråk på
att dikta, får man ju uttrycka sig förblommerat, med
omskrivningar, metaforer, troper, bilder, symboler,
allegorier, som allt brukar inhämtas i prosodien. Men
bilden eller omskrivningen som är en liten gissgåta
skall vara klar, genomskinlig, lättydd, så att den icke
klickar likt en kvickhet, vilken fordrar kommentar.

Sedan kommer språkets rytmik. Bara rim gör
ingen poesi; ty är hela raden prosa, knottrig med
klanglösa ord, som dinka fram mot rimmet, så är
det bara ett lysande elände.

Bara välräknade versfötter med riktiga accenter
göra icke heller poesi. Lediga vers, alltför lättlästa,
äro ofta banala, man får intryck att man hört dem
förut; och dessa innehålla ofta loci communes,
allmänna talesätt, fraser med ett ord.

Versen, även om den är rimmad, skall vara
välljudande inuti också, antingen genom assonans eller
allitteration, konsonantrim eller vokalrim inuti.

Den skönaste svenska vers som finns är troligen
att söka i Tegnérs Asatiden.

        Där red Valfader så högväxt som stjärnströdd natt,
        som ljuset enögd, på åttafotade springarn;
        den vise korpen på milsbreda skuldran satt,
        och allting visste den vingade tidningsbringarn.

Den obildade amatören skall nog stå på näsan
några gånger, när han försöker skandera detta, ty
det går inte att räkna på fingrarna. Han skall undra
vad det är för slags vers; och om han är av rätta
sorten skall han vilja korrigera den.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:40:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/talsvnat/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free