Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vår konstituerande församling och dess regeringsform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man inte vet om det är h. m: t eller k. m: t
som talar.
7: o Konungen kan icke delegera något av sin makt,
är en grundregel, men med många undantag,
såsom genom »särskilda bestämmelser» för
departementscheferna.
Men »alla högsta domstolens och
regeringsrättens beslut utfärdas i konungens namn och
med dess höga underskrift, eller under dess
sekret».
Menas med sekret konungens sigill, då är
ju redan namnstämpeln framme. Och samtidigt
med att regeringsrätten infördes avskaffades
konungens 2 röster i högsta domstolen, i vars
förhandlingar han för övrigt endast vid ett
tillfälle (1889) deltagit, och har han således avträtt
sin domaremakt, dock icke i benådningar och
dispenser.
8:o Regeringsformen § 3 stadgar, att: »konungens
majestät skall hållas i helgd och vördnad; hans
gärningar vare mot allt åtal fredade.»
(Men icke skyddade för laga påföljd, som ju
är ansvar, och ställer konungen under allmän
lag som han svurit att hålla.)
Denna paragraf är illa avfattad och
mångtydig. Hagman kommenterar så: majestät:
k. m: t är ock benämning på regeringen. (Men
regeringen kallas numera också konungen.)
Med Guds nåde: syftar på konungens
»juridiska helighet och okränkbarhet».
(Hagman.)
»Juridisk helighet» existerar icke, men väl
helgd (hållas i helgd).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
