Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkets Majestät (F. M:t).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppehållelsedriften, i ärekänslan, att den dugligaste
blev vald. Och efter som man trodde på påbrå och
god uppfostrans inflytande brukade man hålla sig till
konungaätten, men var icke bunden.
Konungavalet kunde icke förrättas medelst
folkomröstning (plebiscit), emedan landet var för stort,
och kommunikationerna voro dåliga. Därför skedde
konungaval genom ombud så, att lagmännen skulle
låta välja tolv vittra och snälla män från varje
lagsaga, sådana som voro kända för gott förstånd och
ärliga tänkesätt utan avseende på fyrkarne.
Lagmännen fingo icke vara hovmän eller ämbetsmän, av det
skäl att hovmän räknades som konungens tjänare, alltså
ofria, och ämbetsmännen voro antingen folkets, eller
konungens, eller folkets – och – konungens tjänare,
i alla fall tjänare och som sådana ofria.
Efter valet avlade konungen sin ed till folket,
och förlänades av folket med en viss men
begränsad myndighet. Han skulle lag styrka, vara
utslagsrösten, stående över och utom alla parti- och
privatintressen, överskådande från sin upphöjda plats
det hela, så som ingen annan kunde. Det var reson!
Men tröghet, lättja, fruktan för besväret, lusten
till makt, att bilda dynasti, framkallade den ärftliga
monarkien, som med Gustav Vasa blev laglig (1544).
Dock, vad hände? – Den förste tronföljaren Erik
XIV blev avsatt, och avrättad. Hans son
bröstarvingen Gustav blev utesluten och dog i landsflykt.
Sidoarvingen Johan III kom till. Men hans ena son,
bröstarvingen Sigismund, blev också avsatt; och hans
andra son Johan av Östergötland blev nödgad
avsäga sig kronan, två gånger, först till förmån för
farbrodern Carl IX, sedan för kusinen Gustav II Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
