Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkstaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Schweiz är folkstat sedan 1291.
Danmarks grundlag är framtvingad av 1848 års
händelser, och är daterad 1849 den 5 juni.
Sveriges grundlag stammar från 1809 års
revolution.
Själva Ryssland har ett slags parlament
frampressat av revolutionen och upprättat 1905.
Alla monarker utom fursten av Monaco sitta alltså
där de sitta »med Guds nåd och folkets vilja». Men
trots det ser man att furstarna mestadels söka hindra,
när folket vill något förståndigt och behövligt. Och
likafullt är det folket som egentligen vet något om
rikets tillstånd och behov, och var skon klämmer.
Monarkien medför den olägenhet att omkring
monarkens person samlas bland annat gott folk, en
hop stackare, som låna makt uppifrån för att få härska.
Genom hovmän, ett tarvligt släkte, isoleras monarken
från nationen, hålles i okunnighet om folkets behov
och önskningar, vilseledes i sitt omdöme, och ledes
slutligen av sina tjänare. Hans naturliga
bundsförvanter utgöres av senaten, vars medlemmar aldrig
»åt sitt bröd med tårar», och därför icke kunna känna
de himmelska makter som kallas barmhärtighet,
medlidande, billighet.
Och sedan indelas samhällets »de andra» efter en
40-gradig skala. Varifrån talet 40 härleder vet man
inte, såvida icke det är lånat från brännvinshanteringen
med dess 40 %, eller rent av från ockrarens klassiska
40 %; men med 40 infinner sig också febern, som
yttrar sig, mest vid valförrättningen, efter
proportionella valsättet, i synnerhet.
I antikens folkstater ansågs däremot fattigdom
hos framstående medborgare såsom en dygd. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
