Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rövarsynoden i Örebro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖVARSYNODEN I ÖREBRO 253
När liturgiens anhängare skulle avsvärja,
framkallades en norrlandspräst och tillspordes vad han
menade om liturgien.
- Jag gjäver, svarade han på landsmål.
- Vem giver du henne?
- Jag gjäver henne fånen.
- Skall du så bortgiva din matmoder, som dig
i många år rundeligen fött och uppehållit haver?
(Starbäck, Sv. Hist.)
När vår statskyrka firade sin hundraåriga tillvaro,
i Uppsala 1693, gav Karl XI ett gästabud, där det
gick hett till. Dörrarna stängdes med vakter, och
konungen drack sina gäster så ofta till, i avsikt att
berusa dem, så att Jesper Svedberg måste smuggla
sina glas åt vaktmästaren, som tömde dem. Efter
bordet dansade rådsherrar, ambassadörer och biskopar
kring golvet så att bord och bänkar brusto sönder;
och slutligen hissade de kungen upp på bordet, där
dansen vidtog, »så att prästernas svarta sammetsrockar
fläktade vitt omkring». Konungen sade sedermera till
Spegel, att han aldrig känt sig så glad som på detta
gästabud.
Men drottningen sörjde djupt däröver och sade
sig icke mer vilja leva sedan rikets konung och
högsta prästerskap hade med ett så skamligt beteende
fläckat både sig själva och den viktiga
kristendomshögtid, för vars firande de kommit tillsammans.
(Fryxell.)
Varför har jag narrats att berätta detta just nu?
Därför att jag tänkte på hur världslig den
protestantiska statskyrkan blev, när landsfadren blev
självskriven ärkebiskop (Summus Episcopus) över
ärkebiskopen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
