Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkornas försoning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKORNAS FÖRSONING 273
dän på 1400-talet sökt reformera sig genom
koncilierna i Pisa, Konstanz och Basel, dock utan att lyckas.
Karl. V tyckes ha varit med om en lösgöring från
Rom, och icke ogärna sett Luthers framträdande,
indifferent i trossaker, ty han somnade i tronstolen vid
disputationen; och han kunde icke ha varit okunnig
om Luthers enlevering till Wartburg. Efter Luthers
död 1546 utbröt först religionskriget i Tyskland och
slutade med religionsfreden i Augsburg (1555),
varigenom protestantiska prästerskapet frisades från
Roms jurisdiktion.
Nu tycktes tyska reformationen ha fått fart, och
god vilja saknades icke. Ty redan på tridentinska
mötet hade Ferdinand I brutit med påven, emedan
kejsarens fordringar på en fullständig reform avslogs.
Maximilian II (1564-76) hade redan i ungdomen
genom sin lärare Wolfgang Severus fått sympati för
protestanterna. Sedan lämnade han religionsfrihet åt
protestanterna i Österrike och gav dem tillträde till
ämbeten. Han kallade även den evangeliska teologen
Chyträus från Rostock för att ordna den evangeliska
gudstjänsten. Han motarbetade jesuiterna, men övade
tolerans, och denna tolerans vill man tillskriva de
följande religionskrigen. När man läser professor
Schillers Trettioåriga kriget och skall i början av
boken få veta orsakerna, så framträder den punkten
mest som handlar om restitutionsediktet. Detta
betyder helt kort, att katolikerna återfordrade sina
kloster och stiftelser, som protestanterna tagit vid
reformationen. (Luther hade bland annat f å*t t för
egen del stora och lilla Augustinerklostret i
Wittenberg.) Detta var naturligtvis en förevändning, och
nu vet hela världen att trettioåriga kriget var politik,
18. - Strindberg, Tal till svenska nationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
