Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. A.-T. 11.2 1911
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tre uddar Zithonia, Acte, Pallene. Där finns alltså
en kontakt. Bokstäverna voro 19, där man
igenkänner feniciska, samaritanska och dylikt, men språket
kan ännu anses vara okänt, då man saknar litteratur,
och endast äger inskriptioner, skrivna med
förkortningar, så att de lämna plats för de vildaste
tydningar. Man är endast säker på ett hundratal ord, och
på dem kan man ändå icke lita, och försöket av dessa
bilda en grammatika kan icke anses lyckat.
Efter att ha arbetat sig igenom den klassiska
Corssens Sprache der Etrusker, med dess ett tusen
sjuhundra största oktavsidor, där det står detsamma
på var tionde sida, har jag vågat bilda mig denna
mening om det hermetiska språkets uppkomst.
Folk som vandrat och som flera gånger varit
erövrade ha varit nödsakade att lära erövrarens språk.
Därvid ha de naturligtvis förenklat grammatikan,
förvridit glosan, men värst av allt för filologen, de ha
översatt ordet med ett oegentligt, ibland inkorrekt
annat.
Sålunda uppstår s. k. Makkaroni-språk, där halva
ordet kan vara latin, andra hälften grekiska eller
dylikt. Och de ha även medfört sin grammatika och
torterat det nya språket med böjningar som detta icke
tålde vid.
Sålunda exempelvis! Mi (etrur.) betyder »jag
är» och synes vara sladden på eimi (grek.). »Han
var» lär heta amce, där Etrusken totade till ett
impertektum av eimi. I turce = »han gav» tyckes
han ha böjt latinets dare, som nog varit grekiska
drao. Lupuce = han är död, kan vara en dålig
aptering av grekiska Lypä, som är sorgen efter en
död; eller av Leipo = lämna; alltså: »Han har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
