Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. A.-T. 14.2 1911
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394 SVERIGES ANOR
som uttalas Gob-bio, alldeles som skåningarna säga
»gobben» i stället för »gubben». Och de Eugubinska
tavlorna ge upplysning om Euganeerna, Ingevinerna,
som nog äro Yngve (Frei?s) stamfäder.
Umbrerna, som Plinius kallar Italiens äldsta folk,
talade ett språk, som i sina egendomligheter ger
spår till stammens härkomst, men är mer släkt med
Samniternas och Oskernas, än med Latinernas.
Umbrerna bortkastade t. ex. s framför konsonant. lonierna
sade Smaragdos, men Attici Maragdos för Smaragd.
Därav sluter jag* att Umbrernas Iguvini kunnat vara
Siguvini, eller Herodots Sigynner, som 500 f. Kr.
sutto i Dacien (Noricum, Pannonien). Umbrerna sade
Moltum, där Latinerna sade Multum, alldeles som
våra värmlänningar (»han har moltum»). De
diftonge-rade även, såsom gottlänningar och skåningar m. fi.
Meilia (l ,000)= Mille. De satte e i stället för i =
Huet == Fuit. De uttalade au som å liksom
fransmännen och italienarna: Toro^Taurou, där man ser
upprinnelsen till italienskan. De uteslöt-o m som ofta
var skumt. De hade genitivus på s, som är grekiskt
(Timä, Timas) och står kvar i tyskan och svenskan.
H, var ofta stumt i början, såsom hos samariter,
skyther, italienare och - rospiggar (ästen = hästen).
Umbrerna sutto så i Italien, jäyen i Toscana, och
hade städer, så att mycket som kallas etruriskt kan
ha varit umbriskt.
Italiens stora berg hette Apenninus, som jag
jämfört med Penninska Alperna. Floden heter Tiber,
Tévere; men hette förut Albula, vilket (är viktigt att
veta. Albaner-bergen bära därav sitt namn (albi);
och Alba Longa därjämte, varifrån latinerna konimo.
Men Albula är ett berg i Raetien (Oraubiinden), där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
